Brittakarolina's Blog

På kvällen då Centrum och Vårdcentralen har stängt sina dörrar är det stilla på planen framför, där det annars hela dagarna pågår ett intensivt liv. Plötsligt är luften full av tornseglare, de kommer med en rasande fart och skär genom luften åt alla håll och det finns inte en chans att kunna fånga någon av dem med kameran. De bor under tegelpannor står det i boken, vi har ju tegel på taken i de nya husen, tänk om de bor här?

Sen händer något med varuintaget under Centrum. Som på en stor filmduk målas lönnen bredvid intaget upp i silhuett på dörrarna och hela väggen lyser. Det här händer kring halv nio och är slut tio i nio och det är en smal solstrimma som letar sej mellan och förbi husen, när solen är på nedgång och den träffar just lönnen.

Solstrimman påminner oss om våra föregångare som var klocklösa och som mätte tid på andra sätt. De höll med solstrålarnas hjälp reda på hur dagens längd vände vid vinter-och sommarsolstånden. Vid de stora megalitgravarna i England och på Irland försöker en del att vaka in jul och midsommar för att få uppleva det enda tillfälle på året, då solen träffar en viss punkt genom gravöppningen. Om det regnar uteblir händelsen.