Samma vattendrag som speglar himlen och omgivningen så oväntat vackert på våren, då fyllt till brädden med vårvatten och som på en del ställen strömmar så starkt att änderna har svårt att bromsa, det har smalnat och man kan se å-fåran bara om man vet var den är. Andmat och blad från gul näckros har skapat ett grönt täcke, få ytor är öppna för speglingar och förslaget från önskedrömmen om en kanotled verkar helt överflödigt i den här sörjan.
Då man går utmed ån söderut från stationen ser det ut som om någon varit där och ansat det gröna på kanten närmast gångvägen, sidan som vetter åt järnvägsspåret är svårare att nå med maskiner och där frodas det gröna i godan ro.
Några enstaka blomster har dröjt sej kvar men de flesta har sin inre klocka och ger upp i god tid före frosten.
Svalting (Alisma plantago aquatica)
Skärvinda (Convolvolus spectabilis) har någon gång rymt från en trädgård men klättrar nu omkring på åkanten. Bo Mossberg har hämtat sitt ex i Ed till illustrationen i sin Flora, kanske just här.
Reblogga detta på Brittakarolina's Blog.
By: brittakarolina on 21 september 2017
at 8:40 f m