Ganska ljust ute, lite blå himmel lockade mej att åka till vägens ände dvs Runsa efter att ha provianterat. Att kolla markerna nära Mälaren, där några vill bygga ”Väsby Sjöstad” och nu lägger på ett extra kol för att genomdriva planen trots välgrundade protester.
Ja kommunen är redan igång med att gräva ner rör och ledningar för vatten och avlopp och det myllrade av folk i gula västar kring dumprar och grävmaskiner. Stannade upp vid ridskolan, tre hästar släntrade kring lite håglöst i lera ihoptrampat med snö.
Och så här ser marken ut som de går på, det måste vara kallt om fötterna.
Här hämtade vi en hästtjej under ett antal år i alla väder och i dagsljus och mörker och vi frös i sågspånsladan (ridhuset) på en träbänk under lektioner och tävlingar. Vi kom nära hästarna och lärde oss att se hur vackra de kunde vara men vi blev aldrig helt obesvärade i umgänget med dem på nära håll.
Det blåste ihärdigt och var inte alls så ljust som jag trott, vägen var kantad av olika grov vass och det gav en känsla av att de stora åkrarna var sjöar och det märks inte lika mycket när allt är grönt.
Ställde bilen och gick tillbaks för att fotografera vassen och såg sen att en heffaklump gått på vägen, efter sista höftledsoperationen går hon inåt med båda fötterna.
Och där kikar Runsa slott fram, det är nog det vackraste huset norr om stan 
Nyplanterad lindallé nära slottet
.
Och mera vass
Kommentera