Vi har återvänt till fastlandet och kvällen innan vi for tog jag en runda kring huset. Det blåste och oxlarna vände upp den vitaktiga sidan av bladen.
Brudbrödet blommar, nu är det riktig sommar. Om man går nära så ser man hur lika växterna i rosfamiljen är uppbyggda, dvs slån, körsbär, rönn, oxel och hagtorn osv . Hagtornen har just slagit ut och är nästan kritvita medan oxeln drar lite åt gulaktigt. Har undrat varför ingen skrivit in oxelns blommor i något poem, rönnen finns ju men om man sen drar ett djupt doftandetag av oxelblom, tar man nästan ett steg bakåt, den luktar mer än fotsvett, kan det bidra till att den inte är besjungen?
Hagtorn
Oxel
Nattglimen var med förra året och Karlfeldts lovsång till sommarnatten ekar, i år får blommorna visa baksidan, då blir det inga reflexer.
Det här är den nästan osynliga fältsippans triumf, fröställningen, då rätar den sig och sträcker fjäderpenslarna upp i luften och i sandåkern vid solnedgången lyser fältsipporna i motljus som tomtebloss.
Det här blev mina sista bilder med den lilla Nikon coolpixen, den har varit riktigt trogen i många år. Vi fick bråttom med nedpackningen och jag sprang ifrån fodralet och något klämde sedan sönder slutaren på vägen hem. Då jag hörde mej för om lagning fick jag veta att man lagar inte kompaktkameror, så nu får jag tänka till ordentligt. Det kan n0g ta en tid.
Brittakarolina's Blog 
Kommentera