Hur blev det sedan?
Förra året var jag störd av hur man hanterade rivningstomten efter Vilundagymnasiet. Den är ju närmaste granne med Väsby Centrum och läget kräver nästan att man tänker till lite extra för att den kommande bebyggelsen ska bli bra.
Medan man väntar på att idéerna ska rinna till har man försökt få det att se ut som om man vill ge oss en nöjespark med diverse grunkor utplacerade, som vi nöjestörstande Väsbybor skulle trängas kring. Parkour-banan, högtidligt invigd för ett år sedan och som ungdomarna demokratiskt fått bestämma var ingen synlig succe.
Det finns en hel del som är bra i kommunen och blompottorna kring Centrum är fyllda av växter med glödande färg men det går inte blunda för rivningstomtens öde. Några av tallplantorna i sina askar har överlevt vintern, men annars är här heldött. De enfaldiga plakaten är kvar, tidningar och plastpåsar dansar runt på de krossade tegel- och betongresterna.
Det här är underlaget för människor och djur att gå på.
Theselius eremitkoja är flyttad men kullen den stod på, överväxt med präktigt ogräs, är kvar. Parkourbanan verkar ha krympt och skeletten efter belysningsprojektet är lika ödsliga nu som när de invigdes med hjälp av Annie Lööf. Förra årets gräsmattor och patetiska planteringar klarade inte vintern och används nu som parkeringsplats.
Theselius kulle.
Gräsmatta och planteringar
Något pågår faktiskt, man gräver med maskin i den gigantiska sandlådan.
Någon gång i våras kom lokalbladet med nyheten att man bestämt sig för vilken bebyggelse det skulle bli på den öde tomten, Centrumnära radhus. Sen var man inte klar över om det skulle vara hyresrätt eller bostadsrätt och inget mer har läckt ut om ”idéskissen”.
Kommentera