Ska vi åka och se vad som blommar i Bergianska Trädgården innan sommaren är helt förbi? Enligt myten om Linné sägs att han när han var riktigt liten, då han var ledsen eller gnällig, satte hans mamma en blomma i handen på honom och han blev genast glad. Kanske funkar det så för flera. Jag behöver inte ens ha blomman i handen, det går bra om den står kvar på marken.
Vi brukar börja vår runda vid sidan om fjällen, kolla om det går att spegla sig i Japanska dammen och sedan gå på den smala remsan utmed Brunnsviken med de stora grottorna åt ena sidan och vattnet med paddlare åt andra. Helgerna har vi undvikit, stigen som kallas ”Hälsans stig” är då upptagen av springande personer, en, två eller många i taget eller folk med cyklar som rusar fram, antagligen med tidtagarur påkopplat och för alla är en rullator på stigen ett hinder.
Dammen har ett gröngult täcke som går i färg med de blommande daggkåporna. I år måtte någon med trädgårdsinflytande sagt ”Daggkåpa” för den finns överallt, blommar som gröngula ångor särskilt i mitten av rondeller men också här utmed dammen.
Ormbunkarna vid brofästet till dammen har växt sig stora i sommarens fuktiga väder.
Hela bukten åt norr är nu som vackrast med alla sina ormbunkar, här är gullpudrans hörna.
Utmed hela bergväggen ovanför och mellan grottorna har stensötan hittat sprickor att växa i.
På den smala remsan utmed vattnet blommar Ölands och Gotlands växter, här Cikoria,
och ute på vattnet ser vi bara en kanot. Det är alldeles stilla i luften och har vi tur så hinner vi runt och till en kopp kaffe innan det börjar regna.
Kungsljusen lyser upp vägen till Italienska terrassen. Men vi fortsätter stigen och regnet hinner upp oss vid Anderssons växthus.
Brittakarolina's Blog 
Kommentera