I ett växthus med rea på en del växter ser jag skyltar avsedda för någon som har i uppdrag att vattna: ”vatten en gång i veckan” (unga Gingkoplantor) och ”vattnas ej”, där på en hylla står några växter med köttiga blad som tydligen klarar sig utan vatten. Inne i kaféet finns flera urnor och skålar med olika taklöksvarianter, de väller ut över kanterna på sina kärl och flera av dem blommar.
Om det går att få dessa praktfulla rosetter att växa till och blomma med minimal mängd vatten, måste jag bjuda in dem till vår balkong. Jag brukar vattna och vattna och dröjer jag för länge någon gång så slokar växterna. Då vårens penséer spridit färg och blomning i ett par månader och nu börjar bli mjöldaggiga är det tid att byta dem mot – just fetbladsväxter och taklöksrosetter. De finns bland stenpartiväxter hos Rappne och jag hittar mer än rosetter. Har läst om stenpartier och sett hur fina de kan bli men de har ändå inte lockat. Kanske takplanteringen på vårt sophus kan ha väckt ett visst intresse och öppnat mina ögon för de tåliga växterna som med nästan ingen jord och slumpartade regn överlever alla årtsider.
Taklök, Sempervivun Zeleborii, alla har förädlade namn, de har inte växt vilt hos oss, en taklök har blivit förvildad och är sällsynt, Hammarbytaklök,
Fetblad med namn Alla de nyanskaffade har inte kommit i jord ännu, men jag ser fram emot en tillväxt och blomning som är lite lugnare än de garanterat färgrikas.
Kommentera