Påsen med samlade småskurna brödkanter välter nästan och då är det är dags att gå ner till ån och få känna sig välkomnad av åns alla simmare. Snön är helt borta från gatorna men gruset är kvar. Rabatterna utmed Centralvägen och överallt förresten har nog sin tristaste och mest nerslitna tid nu innan jorden tinar och skickar upp det gröna. Då är det härligt att se lite färgglada påskrisfjädrar.
Blomsterpinglan bär ut växter på trottoaren i ur och skur, det finns alltid något nytt att lockas av.
På andra sidan gatan ligger vårt nya Kulturhus, invigt och färdigt.
Till vänster på fasaden finns en dekoration av metall. Återstår att gå nära och försöka se vad det är.
Tuvorna i åkanten syns bäst innan allt är grönt.
Och här kommer de som gillar mej, så länge det finns något kvar i påsen.
När änderna kastar sej över brödbitarna blir det för rörigt att hänga med med kameran.
En som avviker tydligt är en storskrak, men den nappade också till sej brödbitar.
Här är fru storskrak, hon höll sej lite på avstånd. 
Sen är det bara samma väg tillbaks, Centralvägen åt andra hållet.
Kommentera