Skrivet av: brittakarolina | 23 maj 2016

Genom sex län

Vi lämnade Öland och Kalmar län när det var som allra vackrast, fruktträden blommade helt och ekarnas grönska var genomträngande. Vi kunde åka samma väg hem som vi kom men det var motbjudande. Långa delar av vägen utmed östra kusten var fint ordnad med mitträcken för att spara liv, men det förtar utsikten och mittstolparna stör när de dunsar in i vänster öga hela tiden. Så vi valde att  åka in i Småland och då även titta till graven i Vetlanda.

DSCN6908-001

Så här tänker jag mej gärna Småland och så ser det också ut ibland men annars är skogen, åtminstone från Kalmar och inåt Fagerhult, ung. Mil efter mil har träden smala stammar och de ser väldigt jämngamla ut. Lasse föreslår att stormen Gudrun är orsaken, den bröt ner enorma arealer skog, som måste nyplanteras. Men det är bara 12 år sedan Gudruns tid och de här träden är nog minst 20 år, då får det vara en gåta tills vi träffar någon som vet mer om skog.

DSCN6905-001

Väg 125 är fin och trevlig att köra, den kröker sej som gamla vägar och vi är nästan ensamma om den.  Vi far  in en bit genom Kronobergs län och känner igen några skyltar, Hökaryd, minns du? Javisst, det var där mannen med toppiga bikupor bodde, han som rusade in och gömde sej för oss. Nästa skylt vi känner för är Åseda, den måste vi stanna och fotografera, så vi kan skicka till Fred och Margaret i Broughty Ferry, härifrån kom hela Freds släkt. Vid skylten råkade två vackra smäckra hästar titta på oss och just då kom även ägaren för att hämta hem dem till stallet. DSCN6911-001

Hästar har betytt en hel del i Småland och Freds föregångare står som rusthållare,  dvs i det gamla indelningsverket åtog sig ett hemman att sätta upp och hålla häst och ryttare för det svenska kavalleriet och befriades därigenom från skatt. DSCN6915-001

Det blev en kort färd genom Kronobergs län, sen var vi inne i Jönköping län och Vetlanda
DSCN6917-001

Vetlanda gamla kyrkogård var städad och de gravar kyrkogårdförvaltningen sköter hade fått småpenseer i ett fat framför stenen, blåvita eller gul+bruna, åh vad det såg fint ut. Lavdödaren jag sprayade på stenen vid Allhelgona hade gjort sin verkan och jag skulle haft den med för att få bort det sista, men det här besöket var inte planerat så det får bli en annan gång.

DSCN6918-001

Sen var det bara den vanliga vägen hem. Någon mil före Eksjö låg vi bakom en stor bred traktor, fyra breda hjul i bredd framför en röd bil och oss. De brukar oftast svänga av efter ett tag, så vi gjorde oss ingen brådska. Den röda ville nog ändå ta sig förbi och låg väldigt nära och då såg vi att traktorn tänkte gå åt sidan för att släppa förbi men den röda körde i stället rakt in i traktorn. Gnistorna yrde och det flög lite flisor och glas och såg måttligt ut, men då vi sen kom närmare såg vi att den rödas hela framparti var intryckt och svart rök började bolma. Det här skedde i traktorhastighet men var ändå förödande för bilen. Vi stannade och frågade om de behövde hjälp, men föraren ringde redan efter ambulans och man avböjde hjälp. Inom tio minuter mötte vi sedan ambulans, brandbil, räddningsfordon och sist en polisbil, så där fungerade i alla fall larmen. DSCN6920-001

Traktorn till höger och innan det såg särskilt  allvarligt ut.DSCN6921-002

Vi fick oss en liten tankeställare, föraren till den röda var en vithårig man som nog inte sover gott på ett tag efter det här.

Nu hade vi Östergötlands, Södermanland och Stockholms län kvar, på E4 gick det undan, de knallgula rapsfälten såg vi, men man ser på ett annat sätt med högre hastighet.


Responses

  1. Var den där lilla röda stugan på slutet en väntkur för bussen?

  2. Det är det nog, tänkte inte så mycket på det men det sticker upp en skylt skymd av traktorföraren.

  3. Oj såna äventyr, törs knappt skriva nåt om ålder här….;) men bilen är reggad på en 79årig kvinna….tur att det gick bra, förutom för den gamla Volvon då….

  4. Trodde att registreringsnumret var tillräckligt luddigt. Vi var mest imponerade av att de fick hjälp så fort, inte att klaga på, men Eksjö låg bara någon mil därifrån. Ja det kan gå fort och även i låga hastigheter.

  5. Hej!
    Hittade ett gammalt mail från dig och följde länken till din blogg, ser att det inte var många dagar sedan ni passerade här. Nästa gång får ni stanna till så får ni kaffe i Mörtelek. 🙂
    Funderade på Gudrun och skogen… Vi var ganska skonade från Gudrun till skillnad från områden längre väster ut och att skogen är ”lika” kan bero på så många olika saker.
    -Kan ha varit statlig
    -Generationsskifte
    -Beståndet/området ligger längs med vägen.

    Ha en jättebra dag!
    // Viktoria Birgersson, Mörtelek Åseda

  6. Hej Viktoria, åh vad roligt att du hör av dej. Swansons i Skottland lever än och vi har hälsat dem från trakterna som förfäderna kom från, så klart det hade varit roligt att hälsa på i Mörtelek, men fantasin räckte inte så långt. Trevligt att få ett svar om den unga skogen också. Ja nästa gång bankar vi på för en kaffetår. Hjärtliga hälsningar och tack, Britta och Lasse Tyrefors


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: