Skrivet av: brittakarolina | 27 juli 2016

Vandring i grus

Våra utflykter under varma årstiden begränsas till platser med gångbanor där en rullator kan rulla med. Vart åker vi idag? Hur var det vid Drottningholm? Långa sträckor i grus, men kanske  det har blivit lite tillplattat av alla promenerande turister och sen får vi se hur de nyplanterade lindarna tagit sig, vi kollar och sen kan vi fika i grottan med våfflor. DSCN7757Vitt och rosa var färgen för sommaren nedanför slottet och den stora mängden av unga lindar fyllde luften med stora fräscha lövkronor. Alla de gamla träden verkar nu vara utbytta och man har inte sparat på mödan att få dem att överleva, alla har ett slanghål för vattning en halvmeter ut från stammen.

DSCN7759

De allra senast omplanterade?

DSCN7761Det är gott om soffor, solgasset och det  storkorniga gruset gör att man gärna pausar.DSCN7765Vatten forsar ur den rosa stenväggen

DSCN7762och inga barn försöker bada i bassängen där vattnet landar.

DSCN7774 DSCN7775 DSCN7780 En ringduva står plötsligt i gräset och visar sig från alla sidor och går sedan upp i en av de unga lindarna.

DSCN7781

De har blommat för inte så länge sedan och i år har vi missat all lindblomsdoft, hur gick det till?DSCN7782och här är det jäkla gruset vi ska igenom för att få vårt kaffe.

DSCN7785Här äntligen är ingången till våffelgrottan, vid foten av Kina slotts kök och matsalen som kunde sänka ner eller lyfta upp ett bord genom golvet. Vi har  varit vid Kina Slott så många gånger att nu drar kaffet mer än konsthistorien.

DSCN7784

Men visst är det märkligt att det här finns kvar.

DSCN7783

Sen är det bara vägen tillbaks vi ska klara av. Vi mötte ingen mer person med rullator och då vi kom ut från kaféet  gick ett par med rullstol nedför backen utanför. Vi hörde ingen kommentar från dem om framkomligheten, men om de gick samma väg som vi hade de ett helvete.

DSCN7792

Den stora fria ytan i parken med dammar och fåglar var också väl besökt. Pojkens rörelse på bilden är något som  (en del) djur lärt sig att fly undan från, att hämta upp en sten att kasta. Vi lärde oss i Skottland, där lösa hundar drog kring i flockar att om man vände sig mot dem och tog upp en sten från marken, så flydde de utan att man ens behövde kasta den.

DSCN7796Ja sen var vi tillbaks, vi hörde att man hurrade och ut marscherade fyra vakter i pickelhuvor (eller något hårt blankt) och Lasse suckade, det här var nog sista gången Drottningholm.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: