När barnen gick i skolan hade de ibland en friluftsdag och de skulle då cykla till Ängsjö. Det är ett friluftsområde som ligger i grannkommunen Järfälla och har Mälaren som en gräns. Vi läste på nätet och såg att de förutom café och bastu hade en handikappvänlig strandpromenad och mer behövdes inte för att vi skulle önska oss dit. Vi hittade vägen från Stäket utmed Mälaren och parkerade på ett tröttsamt avstånd från något som på håll såg livaktigt ut. Grovt grus att forcera men efter några hundra meter var stigen asfaltbelagd. Vi passerade kafébyggnaden vars trappor avskräckte och följde stigen mot vattnet och kom till slut ner till stranden.
En fin liten badplats i viken med rymlig gräsmatta kring och många småbarnsfamiljer.
och en städad grillpavilong
och en märklig samling stora stenblock på udden intill. Strandpromenaden gick bakom vassruggar och vi ville se öppet vatten, var vi lurade eller hade vi lurat oss själva? Marken doftade sensommar, områdets tusen hasselbuskar hade släppt sina nötter framför oss och äppelträden i de övergivna trädgårdarna var fulla av frukt.
Här står ett äppelträd som vägrat att ge upp.
Vi tog oss tillbaks till bilen och tycker i efterhand att Ängsjö är en plats för unga människor med starka ben och att cykla hit på skogsvägar under den gröna årstiden kan vara en upplevelse.
Kommentera