Brittakarolina's Blog

Solen gassar, det blåser inte och det är dags att gå ut. Vart går jag? Ner till ån kanske, det är där det händer mest och sist vi var där träffade vi en häger som klev omkring i gräset på åkanten. Då var det mitten av november, i dag går jag ensam, har ingen att rycka i ärmen och peka ”titta där” till.  Snön ligger kvar i gräset men krymper i värmen och är kanske borta när jag går tillbaks.Det ser ut som om man rensat kanterna på ån, är det möjligt? Jaa här ligger högar av rens utmed stigen, har intresset för ån fått en skjuts av de rekordhöga siffrorna för giftläckan av PCB man haft svårt att spåra? Läckandet pågår så det är inget vi kan glömma.Hästkastanjens knoppar sväller och alens hängen gör sej beredda, men det är inte riktigt dags än.Den vissna vassen flaggar lite trasigt och jag stirrar efter rörelser på vattnet som skulle kunna vara en mink. Men allt är stilla och vare sig mink eller änder syns på hela åsträckan, är det ändå minken som gjort att det inte lönar sej för änder att lägga ägg i gräset utmed ån. Det finns säkert fler förklaringar.Ett godståg passerar, det känns oändligt långt. Om man byter landsvägstransport mot rälsburen, hur ska man få med allt?En dånande fors mitt i Väsby.Och här kan man sitta ner en stund med utsikt över alla tänkbara tåg, ån kommer fram under järnvägen och rinner med fart ner till den byggda lekplatsen för asp, där fisken ska kunna gömma sina ägg bland stenarna. Men någon särskilt inbjudande sittplats är det inte längre.Grafittin som några klåpare övat sig på i tunneln under tågen är inte njutbar. Det har inte hjälpt att anmäla den som oönskad till kommunen.Ännu en väggmålning men färgerna är fina.Kaveldunet sprider sina frönoch vassen speglar sej tillsammans med värmeverketJag har vänt och är på väg tillbaks. De stora ekarna i åkanten med sina jättemått är svåra att fånga, de ser bara spinkiga ut på bild och här kommer ett par levande änder, de första idag.Sen är det bara bukten under Mälarvägen kvar.och lite snö.