Brittakarolina's Blog

En granngård till oss var Kattlundsgården, en domaregård med byggnader som andas forntid och som lyckats bevara sin ålderdomlighet in i vår tid. Gården har en lång historia och dess förste till namnet kände ägare var Botulf Kattlund, domare i Eke ting och ett dokument en trappa upp från år 1410 visar även gårdens bomäke en första gång.

Ägare är nu Gotlands Fornvänner och man håller öppet för besökare under sommarmånaderna.
På 40-talet var besökarna inte så många som idag, de kom ofta i taxi (bilar var ännu inte så vanliga) och de var ”turistar”. Föraktet för ”turistar” var ohämmat på den här tiden och en självklarhet, men man visade det bara när turisten var utom hörhåll. Så dålig som en turist ville ingen av oss vara, alltså försökte vi inte på hela vår Gotlandssommar att ta reda på vad Kattlundsgården innehöll och varför den var sevärd.

Under årens lopp har den haft olika värdfolk som stått för visningar och då jag hade kurser tog jag ibland med grupperna hit, men en gång blev vi brutalt utkastade. Jag hade tagit fel på öppettiden men porten var öppen och vi gick in på den yttre gården i tron att det var öppet. I stället hade värdparet glömt att stänga entrén och var upptagna av ett privat gräl och där kom vi och störde. Vi blev handgripligen utkastade och beskyllda för att ha brutit oss in. Våra vänliga beklaganden hade ingen verkan, de lockade enbart fram mer av husvärdinnans ursinne och skammen över de skällsord vi fick över oss gjorde att jag inte återbesökt platsen sedan 80-talet.

När jag nu efter många år tog en långsam promenad förbi de gamla gårdarna och försökte minnas gick det inte så lätt. Det har hänt en del sedan 40-talet och särskilt för gården med lantbruk. Där står industriartade tillbyggnader av olika slag och trängs kring huvudbyggnaden som för stilens skull blivit av med sin förstugutrappa och vitputsats.

Kattlundsgården har behållit sin gråa färg och ladugårdslängan med sina många ”fågelholkar” utmed landsvägen ser ut som jag minns den. Det är inga fågelbon utan skydd för stockändarna som går genom byggnaden. Gården har spår och minnen från långt tillbaka och i en broschyr tryckt 1976 står att manbyggningen kan ha tillkommit under 1200-talets första hälft. Sen har om och tillbyggnader skett och man visar en rad modeller för vad man tror skett under alla århundraden.

Tröskvandring

Om allt bevarats till synes oförändrat till det yttre , så har något ändå skett i Kattlundsgården. Man har inrättat ett cafe och matservering i huvudbyggnaden. Jag trodde inte mina ögon. I de medeltida kamrarna med sina enorma flagstenar till golv står nu en glasmonter med bullar och kakor i ett rum och i den stora salen  är dukat bord med varmhållning av mat och i ett rum bakar man. 

Kafé, här väljer man kaffebröd.

Och här fyller man sin tallrik med dagens rätt.

Väggen i stora salen. Man ser spåren efter en valvbåge i väggen.

Taket i stora rummet och en rökgång i väggen

Golvsten

En trappa leder upp till en övervåning, upp går väl an men ner känns osäkert

På övervåningen kommer vi mer in i vår tid och på väggen hänger en bild av dokumentet från 1412 med sina 19 sigill.

Möblerna på övervåningen är lån från Gotlands fornsal men en del av dem kommer från gården.

Dags för en kopp kaffe i trädgården

En bild till – avträdet (den prydliga varianten)