Det bästa med mina tandläkarbesök hos Carolin är förutom att få tänderna lagade, att jag då kan slinka in till grannen Bergianska trädgården före eller efter besöket. Idag blev det före och det var fortfarande ljust ute eller nästan.
Den nya vita snön låg kvar på marken och träden och trädgården var en annan, den hade fått en osynlighetsmössa på och den i sin tur var utsökt vacker. Granhäcken blev en vit vägg men mistlarna blev inte osynliga
Lasses bänk, ännu inte ett fotspår i snön
Minnen
Det var egentligen hit jag siktade, till E.Anderssons växthus. Livsträdet, Crassulan hade blomknoppar för ett par veckor sedan och jag hoppades att det nu skulle slagit ut. Så här kan den se ut när den blommar på Madeira (2007) och nästan lika fin har jag sett den hos Andersson något år, ett stjärnregn. På fb finns det just nu många som beklagar sig över att de inte får den att blomma i sina fönster, medan en del lyckas. Jag frågade en gång den då levande professorn Stig Blixt i Landskrona, växtgenetiker hur man skulle sköta den för att få den i blom. Den är mycket strikt ljusberoende och oftast får den för lite ljus hos oss och han sa antalet timmar den måste ha ( tror det var 6) på vintern för att blomma och klarar man bara att belysa den rätt så blommar den. Men det räcker inte med vanlig lampa, det måste motsvara dagsljus.
Så här långt hade den kommit i Anderssons växthus i dag, men nu är jag färdig hos tandläkaren så någon annan får hålla rätt på det fullt utslagna livsträdet.
Mandelträdet däremot är fullt utslaget och en del blommor snöar redan ner på golvet.
Doftande mandelträdsblom
Så vackert allting!!!
By: Karin on 20 december 2018
at 11:05 f m
Bra att du tycker det Karin!
By: brittakarolina on 20 december 2018
at 11:46 f m
Hej! Jag tittar på din blog då jag själv avser starta en wordpressblog.
By: litteraturvetarnax on 27 december 2018
at 1:26 e m
Välkommen !
By: brittakarolina on 27 december 2018
at 9:03 e m