Brittakarolina's Blog

Den här årstiden är mörk och det gäller att hitta platser med mycket ljus, en sådan plats är Ulriksdals slottsträdgård och eftersom det är ett tag sedan jag var där var förväntningarna på växter och prylar på topp. Jag var inte ensam, parkeringen var full, det var mängder av folk inne bland krukorna och kön vid utgångskassan var lång.

I farstun eller det inglasade rummet vid entrén mötte en stor generös blomsterbukett i vitt och rosa. Den framkallade ett brett leende hos flera av dem som steg in.

Den ena uppställningen efter den andra att vila ögonen på men bara när jag är här, de svala rummen har blivit fler och överallt står något man inte sett förr. Bland tulpaner för självplock var en amaryllisutställning  med stora pampiga klockor i alla nyanser mellan rött och vitt.

Alla har namn men jag glömde läsa av dem utom den vita med mörkröd kant, den heter Picasso.

Picasso

För en gammal lab.ass. från tiden då laboratoriearbete var ett hantverk och man jobbade med mängder som gick att mäta och läsa av med ögat känns det lite bekant att möta mätkolvar bland blomstren. Hur har det här gått till? Slipningarna upptill har bytts mot en vidgad öppning. Jag blir nyfiken på om det är ett gammalt lager av kolvar som blivit kvar när hela analysförfarandet förminskades och gömdes i en apparat där vare sig fingrar eller öga behöver användas och inte heller mätkolvar. Och här står mätglasen fast utan pip. Är det någon som vet glasens väg till blomsterlandet?

Här brukar jag hamna till slut och ett par kort kan jag sällan motstå, de går inte att hitta i vår bokhandel, så det är bäst att passa på. 

Tack och adjö för den här gången, nu klarar jag mig ett par veckor och idag kändes det dessutom som att det var en kvart längre ljust ute.