Skrivet av: brittakarolina | 12 juli 2019

Vi går på Skansen

Selina är tillbaka i Stockholm efter tio år och allt är annorlunda än det hon lämnade, både staden och hon själv har förändrats. Vi gick en runda på Skansen en kall höstdag då hon var liten och något minne från den tiden kanske blev kvar, för dit ville hon nu gå igen. Själv har jag många minnen därifrån, jag arbetade under flera år med textila material och visade linberedning och ullhantering, spann och vävde i stugorna och hade hemslöjdens spinnkurser där om somrarna. Besöken efteråt blev få, mycket på Skansen har förändrats, medelåldern bland stugvärdarna var hög och de finns inte mer, hoppas flera stugor är öppna, sommaren är ju Skansens aktivaste tid.

Vägen till Hazeliusporten har en mångblommig rabatt och vårt besök på Skansen kom att bli ett besök i några av Skansens alla trädgårdar.

 

Selina som håller reda på vad som sker hade sett att det var Allsångsdag idag och Arvingarna skulle uppträda. Jeanna, som varit Selinas kompis ända sedan dagis har sommarjobb på Skansen och idag skulle hon vara vid entrén till Sollidens sittplatser.   Vi letade upp Jeanna, repetitioner pågick på scenen och man övade sångtexter med publiken som suttit där sedan tidiga morgonen och som inväntade kvällens föreställning, musiken dånade till ibland så marken skakade och ännu mer folk strömmade till, hur ska alla få plats? 

Den förste allsångsledaren på 30-talet var musiklärare och körledare Sven Lilja och även då var det fullt på plan av folk men alla stod och alla sjöng, jag var där med min mamma. Ingen avspegling i TV och inga kändisar eller pop-stjärnor showade och ingen fick en mikrofon framför ansiktet och låtsades oberörd. Sven Lilja lockade alla att sjunga och det var hela grejen. 

Det duggregnade då och då och här tillbringade stor del av besökarna sin dag i väntan på kvällen.

Vi gick vidare, har vi en plan frågade Selina. Min hemliga plan var att hinna se så många trädgårdar som möjligt och att gå in i så många öppna hus som vi orkade. Ett fint runt växthus innehöll en kartong med broschyrer om Skansens trädgårdar och ett par pampiga blommande tobaksplantor.

Tobak odlades ända i på 1900-talet i Stockholm, men det gick till snus. På Skansens tobaksmuséum visade man förr hur cigarrer tillverkades.

På väg mot Skånegårdens yppiga trädgård, passerade vi Skogaholms köksträdgård söder om herrgårdshuset, fint ansad och  med vackra rader av bönor och kål.                                                                                                           

Vi gick in i statarstugan och där pågick en demonstration av barnmorskeredskap (tror jag). Hade hoppats möta Els-Marie, en gammal kurskamrat från etnologin men en ung statarhustru hade tagit över stugan.

Nästa öppna gård var Oktorpsgården , den är från Halland och vi fick en pratstund med värdparet, de hade 20 och 30 års tjänst i stugorna att se tillbaka på, så här gick det att vädra gamla minnen och de kom att handla om alla de stugvärdar som inte längre lever. 

   Skånegårdens trädgård på baksidan av huset var frodig och blommande och den hade utvidgats med ett par växthus för övervintring av ömtåligare växter.

 

Mer ur blomsterhavet, de vita är Astilbe men de blå glömde jag läsa namnet på.

Växthus med element och belysning för övervintring av frostkänsliga växter.

På gräsplanen utanför gården fanns en grupp med stora välfödda skånegäss, när dagen är slut får de gå inomhus och det  var nu dags för stängning och de gick fram till grinden och ropade högljutt på gåsapigan. Läste dagen efter att gäss är mycket kloka och i klass med hunden som sällskapsdjur.

En titt i i Seglorakyrkan, enormt värdefullt med Skansens öppna hus på sommaren och trevliga husvärdar.

Örtagården fick en snabbtitt för jag längtade till rosengården och vi började bli lite trötta. 

På ena sidan av rosengården hade buskrosor fått växa sig väldigt stora.

Andra delen hade prydliga buxbomsrutor med namnade rosor.

En skulptur av Linné skapad till 300-årsminnet av hans födelse och vad är det han håller i?

Ett smultronblad och smultronblom, Linné trodde på smultronets förmåga att lindra hans gikt.

 

Emanuel Swedenborgs lusthus och fyra skulpturer som är ute under sommaren och representerar de fyra elementen.

Nära rosenträdgården finns en utgång och den använde vi oss av. De odlingar vi inte såg var tobaksodlingar på Skomakerigården och Garverigården. Boktryckerigårdens täppa såg vi inte och inte Väla skolas, Bergsmansgårdens, Hornborgarstugans eller Statarlängans, de hastade vi förbi. 

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: