September, ingen brådska längre att hitta vårtecken, lindarna släpper sina blomfästen och de har varit många.
Till min födelsedag fick jag av Karin den verkliga överraskningen, en kartong med något väl inslaget och skickat. När jag väl tagit mig genom alla förseglande platsremsor och såg innehållet, tappade jag hakan. Gråpapper till växtpressning och vita ark att fästa det pressade på.
Mitt herbarium som fått flytta med varje gång resten av familjen bytt adress, hade med tiden blivit angripet av små djur som livnärt sig på växterna och perforerat både dem och pappret de var uppfästa på. Efter sista flytten fotograferade jag arken som ännu hade hela växter och sen fick allt gå till soptunnan. Etiketterna med uppgifter om var växterna hämtats plockade jag loss och de ligger sparade som en liten kortlek.
Växtpressen vilar sig i en av bodarna på Gotland och idag packar jag för att tillsammans med Karin få en sen vecka på ön. Då jag började vika gråpappersarken läste jag avsändarens namn på kartongen, Stenåsa naturbokhandel , Mörbylånga på Öland. ÅÅh de har allt för de naturgalna, fågelskådare och liknande och det som inte finns där finns inte. Det ligger på östra sidan av ön i höjd med Mörbylånga. Det har hunnit gå en del år sedan min tid på Eketorp, det känns som om jag hittade den härliga bokhandeln alldeles själv men antagligen var det någon som tipsade mig.
Ska vi verkligen pressa växter? Jag tror att Karin gärna vill och det finns säkert de som kommit igång sent med blomningen, det har varit ökentorka längst ner på Sudret i sommar.
Nu gäller det bara att vakna tidigt och hinna till båten i tid.
Jag läste för många år sedan att botaniker räddade sina samlingar genom att stoppa in bladen i mikrovågsugnen och låta strålningen där ta livet av glupska små insekter.
By: bloggarbjorn on 09 september 2019
at 6:37 f m