Brittakarolina's Blog

Jag följer årets gång från mitt fönster. Kanske skulle jag säga ”mina fönster” i rubriken, men jag tittar ju bara genom ett i taget och då blir det ändå rätt. 

Från kökssidan ser jag ett vård-och omsorgshus och Väsby Centrum från utsidan. De har egna ingångar och mellan dem finns en infart för leverans av varor till alla affärerna i köpcentret. Några lönnar har blivit kvar mellan gatan och ingångarna och med löv på, skymmer de sikten lite, utan löv ser man allt som händer kring den vitala platsen.

Strax före solnedgången för några dagar sedan, regn eller snö i molnet?

Vår gata fick en allé av oxlar när husen byggdes och de är lite anspråkslösa men väl omskötta. Bladens baksidor är vita. Man ser dem ovanifrån om man tittar ut genom fönstret. När det stormar får de som är på gatan också se de vita sidorna.

Nu väntar vi bara på att sidensvansarna ska komma och kalasa på bären.

Åt motsatt håll ser man ganska långt, grönskan är yppigare och nära husen har man  satsat på körsbärsblom med bladverk som får intensivt röd höstfärg. På den här sidan kan solnedgångarna vara väldigt dramatiska.

Bebyggelsen ska förtätas, alla små obebyggda ytor går att använda, här är ett alldeles nytt hus.

Färgerna var så häftiga, så jag blev tvungen att gå ut och se om rönnarna på Hugo Sabels torg hunnit byta färg. De var inte så eldiga ännu men har ökat i omfång.

I Suseboparken ligger löven på marken

och i vattnet, slutstationen för livets ström.

Lönnen med mycket färg.

Jag går runt gräsmattan i parken, daggkåporna har dagg överallt utom  i bladtratten.

Solen står lågt och bländar

och ger ett lysande skimmer genom löven

Ullungrönnnen på vår gård.

Ja sen är jag hemma igen, här sträcker sig körsbärsträdet upp och kanske gör den en berså av min balkong.