Skrivet av: brittakarolina | 25 oktober 2019

Om bildväv på en muséivind

För andra gången på kort tid är jag på Hornsgatan men nu försöker jag hitta vägen till Repslagargatan 15 och Almgrens sidenväverimuséum. Ett föredrag har annonserats:  ”Tankar kring hantverk i bildvävning” och då jag jag har en del silke i min egen väv kanske jag kan snappa upp något, om silke kommer på tal just i sidenväveriet.

Gården till Almgrens är kullerstenslagd, där finns flera ingångar men alla är låstaAlmgrens sidenväveri har en egen historia och är numera ett levande muséum som kan besökas och förevisas för sin egen skull och platsen för föredraget var inhyst ett antal trappor upp på vinden i det intressanta muséet..  När jag äntligen lyckats ta mig in i byggnaden fanns redan ett tjugotal damer och  föredragshållaren Maria Silverhjelm på plats och väntade. Hur dessa kommit in har jag ännu inte förstått.Maria Silverhjelm är en känd konsthantverkare med lång erfarenhet av bildväv och undervisning och hon visade oss med exempel på garner och bilder, sina egna val av material, sin varp och de inslagsgarner hon funnit lämpliga. För en som vill väva bilder finns många val, och man letar förstås i början efter att  göra ”rätt val”. Man behöver känna till materialen, vad de ger och vad de tillåter. Valet blir så småningom för varje bildvävare helt eget, det lägger sig i väven som en del av  konstnärens unika uttryck.

Maria snuddade vid färgning av garn, en rostfri hink på spisen med syntetfärger, ull kan lämna en gul ton själv som behöver kompenseras.  Maria hade vävt både med vertikal och horisontell varp men förespråkade ingen som den bättre eller lättare, just nu var hon nöjd med att arbeta horisontellt.  En del bilder väver hon i varpens riktning och andra i inslagets.  Handspunnet garn nämndes inte, det verkar inte förekomma i Sverige. Man beundrar och hämtar inspiration ur de allra tidigaste vävnader man kan uppbringa, och glömmer eller förbiser att där är garnet handspunnet, det äger spår av  handen och ger hela vävnaden liv (min anm.). 

Vi fick se bilder av flera av våra stora kända vävare och närbilder av deras val av stygn och garnblandningar.

Maria uppmanade oss att gå och se utställningen Breathing Colours av Hella Jongerius just nu på Nationalmuséum, den handlar om hur färg förändras av olika belyningsvinklar.

Sammantaget blev det en timme som lätt vidrörde alla Marias val av material, motiv och innehåll i hennes vävnader för offentlig miljö, hon hade även erfarenhet av att hennes verk försvunnit när en verksamhet med lokal upphört att existera.

Textilens framtid kom också på tal och då stiger man in på ett annat område,  den 6 november i Sune Bergströms aula på nya Karolinska planerar Svenska vävakademien  ett symposium, där ”den textila konstens förutsättningar i offentliga sammanhang” ska diskuteras.Elisabeth Almgren i Vänföreningen skötte bildvisningenDe vetgirigas adress- och garnjakt efter föredraget.Garner med glans och styrkaVävmagasinet

Muséichef Anna Hedtjärn-Wester och Maria SilverhjelmTrappor, trapporNere på kullerstensgården igen, dagen då de flesta löven tog mark.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: