Skrivet av: brittakarolina | 05 augusti 2021

Tisdag 3 augusti

Det är en avsvalnad tisdag, ingen trafik, få människor syns till, semesterveckorna är inte helt slut och många är bortresta. Vart går jag?

I Facebook-gruppen Väsbybilder lägger en person ut tema-förslag för veckan och senaste förslaget var, Gamla hus De gamla husen i Upplands Väsby finns, men är inte så väldigt många om man bortser från slotten, herrgårdarna och kyrkorna.

Jag har länge kollat ett gammalt (ut-) hus man flyttat från en tomt i Folkparksområdet till kommunens soptipp under Mälarvägsbron. Det står bland överblivet material på samma ställe som jag för några år sedan upptäckte att skulpturen Afrodites födelse av Amundin, låg i småbitar.

Från början hade man lagt plast över taket, för att skydda mot regn och snö men åren har gått och för varje år har plasten blivit mindre täckande och nu ser man bara spår av den. Brädor lossnar och nu är det fritt fram för mer nedbrytning. Har kommunen någon plan eller avsikt med huset, det lär vara det äldsta huset i kommunen (bortsett från godsen) och har varit hönshus? avträde? förråd?

Jag fortsätter och går utmed ån, den är nu ett grönt dike täckt av gula näckrosor som trängs och veckar sig på ytan. Marken är torr, det har regnat mindre här än på andra håll och den sköna blomningstiden är över.

Gräset är klippt på fältet där man kan släppa sina hundar lösa och även någon meter utanför gångvägen. De 11 hästkastanjerna som planterats mellan gångvägen och ån har överlevt sin ungdomstid och har nu fått påhälsning av arborist som rensat de yviga träden så man kan skönja stam och krona. Träden följer Marabous långa husbyggnad, vet inte när de planterades men möjligen i samband med att Marabou etablerades i Väsby, alltstå på 70-talet. Kan tänka att man planterat många fler träd, då det är stora gluggar mellan en del, hästkastanjer kan vara kinkiga och vill inte alltid stå där de blivit satta..

Spår av arborist

Afrodites födelse ut havets skum av Bengt Amundin (1915-2011) har jag skrivit om förut och skulpturen som tillkommit utan kommunalt beslut har fått åldras som den kan.

Skulpturer av glasfiberarmerad plast behöver underhållas, ibland lagas lite och färgen bättras.

Utmed gångvägen där ån fått bilda lite fors för asp-lek har något grävts ner och sand lagts över. I sanden har man antagligen blandat frön till ”sommaräng”, så nu blommar där kornvallmo och käringtand och det har blommat klätt som lämnat små fina frökapslar på torra stjälkar.

Den här delen av ån är minkens och man ser sällan änder här. Då jag satte mig på soffan där ån går in under järnvägen, kom en andmamma upp ur ån med åtta nästan vuxna ungar. Någon går ända hit för att mata änder, så de förväntade sig något av mig också men mina fickor var tomma. När jag lyfte kameran för att ta en bild var batteriet slut

,


Responses

  1. Det ska bli spännande att höra mer om huset så småningom!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: