Skrivet av: brittakarolina | 23 juni 2022

Strävbladiga

Nu blommar Blåelden (Echium vulgare) med sina blå flammor på vägkanter och torra ställen och man stannar upp och beundrar mängden av blått. Den torra jorden hos oss passar fler växter ur den strävbladiga familjen Boraginacae som också kallas förgätmigejväxter.

Blåelden är sträv och kantig, inte plockvänlig och hästarna lämnar den orörd enligt Linné och inget annat djur verkar äta den heller så den får stå kvar, men bina tycker om att besöka den. Den kan färga stora fält och karga, steniga strandgolv helt blå.

Om blåelden är blå så är Oxtungan (Anchusa officinalis) om möjligt ännu blåare, färgen är tätare och blommorna mindre och den blåfärgar just nu de övergivna sandiga åkrarna kring oss. Oxtungan har i namnet att den odlats för att avhjälpa någon åkomma.

I Linnés flora säger han att rötterna är besvärliga vid plöjning och att den späda växten kan tillagas med grönsaker på våren i Uppland.

Den tredje växten bland de strävbladiga, som sakta har spridit sig till att växa omkring oss precis överallt i skugga eller sol, är Hundtungan (Cynoglossum officinale). Den sägs ha hetat munklöss i Skåne och min mor sa alltid munkalöss, hon var från Småland. Fröna blir mot sensommaren bruna och formade som små taggiga vägglöss och när man går förbi de överblommade och yviga plantorna, fastnar gärna en lång rad frön på kläderna. Blommorna är små, köttröda och visar sig en i taget, dvs syns knappt.

Fröna sitter fyra och fyra men delar sig när de mognar. Eftersom det är roligt att kolla vad Linné såg, lånar jag ur hans flora.”Hängd om halsen på barn fördriver den löss. Äts icke av boskapen, om icke möjligen någon gång av getter och därför står den orörd kvar vid byarna och sprids med sina lätt vidhäftande frön.” Den har också använts att bota sjukdomar och i uppräkningen på nätet kommer till sist att den användes på 1800-talet i England som anti-afrodisiaka och för att ”combat venereal excesses”, att bekämpa veneriska överdrifter?

I morgon midsommarafton gäller det att hitta mer lättplockade växter till en krans eller att lägga under kudden och jag önskar bloggens gäster en Trevlig Midsommar !


Svar

  1. Jag tycker blåelden är så vacker! Trevlig Midsommar!

    • Tack Eva, jag håller med om allt uppskattande man säger om blåelden. Den som alla frösådda kan variera lite i färg och det händer att någon blir vit. Ha sköna fortsatta helgdagar.

  2. Trevlig Midsommar önskar jag dig Britta.🌸🌸🌸🌿

    • Tack och roligt att få skåda ängsklockor och linnéa.

  3. Kul att läsa om hundtungan! Jag är dålig på vilda växter och just den kan jag inte påminna mig om att jag har sett. Fast det känns som om jag har fått såna där frön på mig.
    Ha en riktigt Glad Midsommar!
    Kram, Ingrid

    • Tack Ingrid, här fläktar det skönt i midsommarvädret. Att du inte sett hundtungan kanske beror på att den inte växer hos er, den vill ha magert och skräpigt, kanske bortglömda sandjorden här passar precis. Sen är blommorna nästan osynliga och plantorna ser bara ut som något spretigt och vidlyftigt grönt och sen får man plocka frön på kläderna. Ha fortsatta sköna midsommardagar.

      • Jag tycker att din bild av den ser spännande ut, så jag ska hålla utkik efter den, för nog har vi skräpiga och torra marker här och var. Kram


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: