Skrivet av: brittakarolina | 22 september 2022

Höstdagjämning

Tiden mellan vår-och höstdagjämning, det ljusa halvåret, gick så fort i år.

I förgår 21/9 klockan 18.30 gick solen ner bakom den stora björken. Det var ingen särskilt pampig solnedgång, bara lite vemodigt för när solen är borta blir det helmörkt. Frostnätterna har inte varit så många och det blommar lite här och där på marken, när jag hittade några sena skogsklöver blev de början på en sommarbukett.

Det blev inte så många blommor i buketten, skogsklöver, gulsporre, bosyska och buskmåra. Måran doftade mycket och gott och och de få kvistarna fyllde hela köket med doft när de kom i glas.

Jag gick rundan kring barockparken och egentligen för att kolla ån, hade man rensat undan allt det gröna som växte ut i ån och det som täckte hela ytan tidigare i somras? Och se – ån låg där med ren yta som himlen och vikingabåten speglade sig i.

Själva båten på sina stolpar syns knappt på håll, den blir ett med skogen bakom men i vattnet syns den tydligt och särskilt nu när det tjocka täcket av gula näckrosor är borta. Tre änder kom simmande och

rubbade vattenspegeln och siktade på om jag hade något i en påse till dem. Det hade jag inte

men de ville verkligen veta och när det inte blev något, gick de ner i vattnet igen.


Svar

  1. Buketten – så fin! Och hela beskrivningen av det annalkande mörkerhalvåret.

    • Tack Mrs Universum för din positiva kommentar. Visst tar årstidernas växlingar stor plats i våra liv.

  2. Hela detta inlägg, text såväl som bild, är rena poesin. ❤️

    • Såg inte vart svaret tog vägen, så det blev dubbelt.

    • Tack Arne jag blev glad för din uppskattning men jag tror också att poesin nog sitter i läsarens ögon.

  3. En så fin bukett❣️Och fint med speglingen i Väsbyån💧

    • Tack Karin. Det såg verkligen igenväxt ut i somras och inget öppet vatten. Och tänk vad som går att göra med en maskin och en som hanterar den !


Lämna ett svar till brittakarolina Avbryt svar

Kategorier