Brittakarolina's Blog

Till skillnad från den kalla våren låter den varma även gröna löv och allt annat ovan jord slå ut och ge barmhärtig skugga, om värmen blir för påträngande.

Lönnen nära stationen blommar, det går fort, man märker det knappt förrän allt ligger i guldgröna drivor på marken.

Träden vid ån lever farligt särskilt om de är björk, sälg eller asp, det är bäverns favoriter. Här har en präktig sälg fått påhälsning. Bäverns tänder växer hela tiden och ibland gnager den inte nödvändigtvis för att säkra vinterförrådet av lövruskor under isen utan för att hålla tänderna lagom korta.

Matningsplatsen för änder utmed ån är tom så när som ett par överblivna and-ynglingar som inte hittat någon partner än. Här brukar mängden av änder flockas kring den som har en prasslande påse med brödkanter. Sen kom någon på Fb som vet bättre och varnade oss för hur dåligt det var för änder att fylla sina magar med just bröd. Sedan dess har jag slutat att strimla rostbrödets ändar för att ge fåglarna.

Tre skrattmåsar var de enda som rörde sig på vattnet i ån.

Snart försvinner misteln in i grönskan. Den sätter sig gärna i en lönn eller ett äppelträd men aldrig i en ek eller ett barrträd.

Lite svår att få grepp om.

Igår kom det efterlängtade regnet och allt växande drack. I år svävar en sky av rosa förgätmigej över penséerna i kommunens blomkrukor, det är läckert.

Nu är det de vita körsbärsblommornas tur, de är många och de ger oss en drömlik vit slöja över gator och torg och trädgårdar. Suseboparken har stora träd som haft många år på sig att bli omfångsrika.

Det finns också ganska nyplanterade träd där, två silverpäron blommar nu som två skummande fontäner kring sandlådorna och blir sakta yppigare för varje år.