Skrivet av: brittakarolina | 26 november 2012

Nättelduk, bomull och nässla

   

Saxat ur Svenska Akademins Ordbok:

NÄTTELDUK nät³el~dω~²k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar. ( nättel- (-e-, -ell-) 1672 osv. nätle- (nättle-) 1704–1774. nättells- 1719. nätzel- 1719. -duk (-uu-) 1672 osv. -duck 1704–1711)

[jfr d. netteldug; av nt. netteldok (motsv. t. nesseltuch), av nettele, nässla (se NÄSSLA, sbst.), o. dŏk (se DOK, DUK)]
[NÄTTELDUK 0]

(förr) textil. urspr. o. eg. om en mycket fin lärftliknande vävnad av nässelfibrer; äv. oeg., om fina linne- l. bomullsvävnader (muslin o. d.). BoupptSthm 24/4 1672. (Hustrurna bruka) hvita klutar af .. nättelduk. LÖNQVIST Bara 20 (1775). Den så kallade Nättelduken fabriceras .. helt och hållit af Bomullsgarn. FISCHERSTRÖM 2: 306 (1780).

Innan jag kastar in handduken vill jag berätta vad jag numera vet om nättelduken.

Nättelduk kallas en fin kvalitet av bomullsväv (även av lin) som omnämns i Sverige första gången  enligt SAO i en bouppteckning 1672. Den importerades från Tyskland under 1700-talet och senare och det finns en fast rubrik i importlistorna (Kammarkollegii Arkiv) för nettelduk. Olika textilkvaliteter står uppräknade och alla med givna kvalitetskrav. Enl. Nordisk Familjebok var det vanligt att nättelduken hade mellan 20-30 trådar/cm och garn nr 60 à 100.

Varför heter den nättelduk? är nästa fråga.

Då slår man upp ordet i den uppslagsbok  som finns till hands och i olika varianter på svenska får man veta att nättelduken ursprungligen tillverkades av nässelfibrer men då bomullen kom och man övergick till bomullsfibrer följde namnet med.  Möjligen skriver uppslagsverken av varandra eller lutar sig mot det mest inflytelserika. SAO kallar namnet egentligt för vävd av nässlor och oegentligt för vävd av bomull. De flesta uppslagsverk kan bara föreställa sig att namnet kommer från ett tidigare använt material och det trodde jag själv på länge.

Kunde man då, så kan vi även nu, vi prövar.

Jag tog med brännässlan i våra spinnkurser under 70 – och 80-talen, vi samlade in och beredde dem och till att börja med enligt samma metod som för lin. Det gick inte helt bra och det visade sej att nässlor krävde annan behandling. Fibrerna finns och de kan frigöras och de går utmärkt att spinna. Det är bara det att, hur tunnt man än spinner garnet så kommer man inte ner till de finlekar som krävs för nättelduk. Med stor ansträngning kommer man ner till nr35 men inte längre och både lin och bomull låter sig spinnas till mycket tunnare garn. Nättelduken kan aldrig ha tillverkats av brännässelfibrer och det har inte med dåligt handlag att göra.

Brännäslor har använts till garn.

Det finns många belägg för att brännässlans fibrer har spunnits till garn, man har gjort rep och fångstnät och vävt grov lärft. Särskilt i tider av brist av olika slag, krig och fattigdom har brännässlan kommit till heders. Man får ett grövre garn, genom brännässlans många bladfästen försvagas den genomgående fibern och förkortas, men garnet är våtstarkt. Då man lägger garnet under mikroskop ser man att fibrerna är glasartade och spretar ut kring tråden och den klåda som danska drängar klagar över och som de fick av underkläder vävda av nässelgarn, blir förståelig (Folk og Flora, Dansk Etnobotanik). Brännässlan och väven är dessutom mytomspunnen och man kan fylla flera sidor om dess kraft alltifrån H.C.Andersen till småländska soldater. Man har alltså vävt tyg av nässelgarn, det har blivit nässelväv men inte ”nättelduk”.

När och var vävdes nättelduken av brännässlor?

I det här letandet hittade jag uppgifter här och där om platser i Tyskland där man varit bra på att spinna nässlor och flera platser namngavs (tappad källa). Då jag sökte belägg eller rester av minnen från nässelodling, var de helt frånvarande, inte heller finns några konkreta exempel på denna sorts väv, däremot har muséernas textilavdelningar  många ex av nättelduksföremål vävda av bomull men även några av lin.  Folk som turistat i Thailand eller Nepal har ibland visat upp en näsduk eller en bit väv gjord av ”nässlor”, tunn och nästan genomskinlig. Här långt borta finns nässelsläktingar som ramie och hampnässla som använts sen förhistorisk tid, åtminstone ramie och fibrerna sägs vara kritvita till skillnad från lin. Hur länge de vävt den här sortens vävnader, fanns de redan när nättelduken dök upp som varunamn eller är de skapade helt i nutid? Där får man ge upp, för möjligheten att få svar på frågorna när och hur man hanterat nässelsläktingar i Kina och andra länder i Asien, är begränsad.

Vi börjar i en annan ände, med bomull.

So schrieb Mandeville im Jahre 1350: ”Es wuchs da in Indien ein wunderlicher Baum, welcher winzige Lämmchen an seinen Zweigenden trug. Diese Zweige sind so biegsam, daß sie sich herunterbiegen um den Lämmchen das Weiden zu erlauben wenn sie hungrig sind.”

Der berühmte Holzstich einer Baumwollpflanze
aus John Mandeville’s”Voyages” 1350

Bomull är namnet på en växt med frökapslar som innehåller spinnbara fibrer. Varifrån kommer namnet?  Då bomullen introducerades i Europa som färdig väv av arabiska köpmän, röjde man inte materialets ursprung.  Men redan Herodotos hade hört talas om växten och Plinius kallade den lana arborea som betyder ull från träd. Man fantiserade men var begränsad av sin tidigare kunskap, ull visste man kom från får och den här nya ullen växte på träd, alltså blev det någon sorts får som hängde i träd o.s.v. I tyskspråkigt område använde man översättningen BaumWolle och där har vi följt efter med bomull. Eftersom bomullsplantan bara trivs mellan 41 grader nordlig och 28 grader sydlig bredd kom den inte att odlas och bli synlig för folk i stora delar av Europa. Då vi nu frågar oss varifrån namnet kommer, säger vi inte att bomullen ursprungligen var av ull som växte på träd, det hör man ju på namnet. Nej men just så resonerar man om nättelduk, namnet måste röja ett tidigare bruk av nässlor. 

Bomull som råvara inköptes av linnevävare i Augsburg 1370 och som ny fiber omfattades den inte av skråbestämmelser. Därför kunde den lämnas ut till hushåll för lönspinning och här börjar den första förlagsverksamheten. Man visste fortfarande inte vad man spann och hur fibrerna kommit till, linet kände man och visste hur det växte och alla dess egenskaper och då man försökte hitta bomullens plats bland växtfibrerna, kallade man den ”nessel”. Att spinna nessel var att spinna bomull och vissa orter i Tyskland fick namn om sig att vara bra på att spinna nessel, detta har man glömt även i Tyskland,  men i  vissa nutida texter kan man ännu läsa att en billig variant av bomull kallas Baumwollnessel – bomullsnässla. I en tysk ordbok som 1995 fanns i Riksarkivets läsesal bland referenslitteraturen, står det tydligt utsagt vad nässelspinning handlade om – bomullsspinning. Jag läste då och fick en Aha-upplevelse, men hade ingen uppsats på gång och satte tillbaks boken i hyllan. Räcker det här för att rubba talet om  nässla i nättelduk?

I SAO nämns att Fischerström säger 1780 att alla nätteldukar görs av bomull, men det har eftersägarna tagit lätt på och återger endast raderna där man anser att nättelduken ursprunglien gjorts av brännässlor.

Vegetable lamb (Lee, 1887).jpgPs. För att återfinna meningarna om bomull – nessel i det tyska uppslagsverket gick jag till Riksarkivet igen men då var de flesta tyska ordböckerna undanstädade, jag sökte upp biblioteket som är låst för vanliga besökare och man hittade en bibliotekarie men hon måste veta namnet på verket för att eventuellt kunna leta upp det och det var just det  jag var ute efter.

Responses

  1. Fortsätt leta i Riksarkivet! Boken finns ju där någonstans.
    Vilka underbara bilder!

  2. Thanks for another wonderful post. Where else may
    just anybody get that type of information in such a perfect way of writing?
    I’ve a presentation next week, and I am at the search for such information.

  3. ”Frauenzimmerlexicon” från 1715 nämner under uppslagsordet ”Nestel-Tuch” (http://diglib.hab.de/wdb.php?dir=drucke/ae-12) att nättelduk görs av bomull, så det är frågan om vi någonsin har haft nättelduk av annat än bomull i Sverige!

    • Anna-Carin. Det stämmer att nättelduk som köpts som färdig vara (importerad), har varit av bomull. Sen har namnet lockat oss att tro att nässlan var ursprunget och många med tid och nyfikenhet har prövat att utvinna nässlans fibrer för att spinna fint garn till nättelduk. Jag har flera klipp där ”duktiga spinnerskor” spunnit ”finaste, starkaste” garnet av nässlor och sen visar man en bild där tanten lindar upp något snörliknande till en jätteboll. Ingen har sagt emot om det ”silkesfina” garnet för det är för få som har prövat och som vet att det är orimligt. Som sagt, nässlan har fibrer och kan spinnas och det blir starkt och till grövre väv men inte till nättelduk, där är bomullen oslagbar. Tack för att du hörde av dej!

  4. Fascinerande, tack för en mycket intressant artikel!

  5. Mycket intressant! Dock kan man nog inte dra konklusionen att nättelduk aldrig har gjorts av brännässla. T ex finns det i Kungl Vetenskaps Akademiens handlingar från 1761 en tydlig referens till nässlor, som låter så här ”Fru Friherrinnan Mariane Cojet på Dömerstorp, har av nässlor låtit bereda ett vackert lin och uppgöra det till spånad” det låter ju inte som korta fiber eller grövre material. Bronsålderfynd i Danmark har också analyserats och man kan fastställa att det rör sig om fiber från brännässla och inte lin, som man ursprungligen trodde. Men… jag har också själv testat med nässlor och har samma problem med att lösgöra längre fiber. Frågan är om man har använt en annan teknik för att få loss fibrerna

    • Hej Lise !

      Det är frågan om ordet Nättelduk. Vävnader av nässlor har man visst åstadkommit, men det har inte blivit nättelduk för det.
      Nättelduk var en kvalitet av importvara (av bomull), ett varunamn, som man kan följa i importlistorna från år till år. Nättelduk är en översättning från tyskans Nesseltuch och därifrån har vi fått namnet nättelduk. Ordet nättelduk har sedan lockat oss att tro att nässlan varit ursprunget och man vet då inte att i Tyskland kallade man bomullsspinning för att ”spinna nessel”. Det gjorde man för att när bomullen kom till landet, hade man aldrig sett den växa och man hade otroliga myter om dess ursprung, då visste man inte vad det var för fiber och man tyckte att den påmnde mest om nässelfiber och kallade den nessel. Den delades ut för spinning till vem som helst att spinna eftersom den inte räknades in i skråstadgarna och blev början på förlagsverksamheten.
      Många har lockats att göra sitt yttersta för att få till nättelduksfinlek på garn av nässla men misslyckat. Det blir då väv av nässelgarn eller om man så vill nässelväv men inte nättelduk.
      Vi har ett ord till, Baumwolle som vi översatt till Bomull och som betyder trädull. Vi prövar inte för den skull att leta rätt på de träd där ullen växer för att få fram bomull, för där känns det tydligare att tyskarna fantiserat kring fiberns ursprung.

  6. Spännande! Min fråga är, vad lämpar sig då nässelfibrerna allra bäst till om man glömmer kopplingen till nättelduk? Är det meningsfullt att spinna med dem alls, bidrar det något till kvaliteten vid blandning med lin eller bomull osv? Någon som vet?

    • Hej Viktoria. Vilken bra fråga. För de flesta människor är att spinna eget garn inte alls meningsfullt och då kvittar det helt vad det är för material. Om du snabbt behöver garn att fånga fisk med och inte har tillgång till något fabricerat nät och det växer nässlor vid stranden, då är det meningsfullt att använda dem att spinna av och då behöver du inte ens en skrymmande hjulspinnrock. Men för övrigt ser jag ingen anledning mer än kunskapstörst för att arbeta med nässlorna och då är det för mej meningsfullt. Någon ekonomisk vinst finns inte hitom horisonten och att satsa på fibrerna för att förbättra, förstärka eller ge en annan karaktär åt andra fibrer har inte lockat mej – alltså vet jag inte. Lovsången till de silkeslena nässelfibrerna är mest bara prat, de verkar blanka och veka men är ena riktiga hårdingar. Som du märker tycker jag inte att det går att lägga fast vad som är meningsfullt. Man prövar och är ensam om att avgöra om det känns bra. Och jag vet ju egentligen inte från vilken synpunkt du frågar. Har du för mycket nässlor utanför huset eller är du textillärare? Berätta gärna.
      Hälsningar Britta

  7. Nej det är klart, om en helt enkelt är i behov av ett bra garn finns ju mängder av starka välspunna fibrer i butiken. Jag är intresserad av byggnadsvård och därmed av naturmaterial och dess egenskaper. Om det är så att nässlan har någon specifik egenskap som är intressant kan det ju vara värt att repa dem av det skälet. Annars är de ju allra bäst att ha till att äta!
    Viktoria

    • Hej igen, nässelfibrernas speciella egenskap är att vara ”våtstarka”, det lämpade dem för våra tidiga förfäder att använda till just nät och linor under vatten. Så länge inte syre kom åt dem kunde de bevaras i dyn och återfinnas efter flera tusen år. Uppe på land ruttnar de efter att bara ha legat fuktigt. De som visste något om det här var finsk-ugriska folk och i Helsingfors fanns det bilder och beskrivningar utställda för 30 år sedan, numera i magasin.
      Byggnadsvård, hur är det med puts och lerklining, har man hittat mer än gödsel som bindemedel, har man använt linblånor kanske eller rentav nässelfibrer? Där vet du nog mer. Man har drevat med lin, kan det funka med nässlor? Mer kommer jag inte på och som du säger, äta dem är en bra sak. Hälsningar Britta.

  8. Intresserad… väldigt långt från expert…! Rent spontant låter drev olämpligt om fibrerna är mycket fuktkänsliga. Särskilt som lin och ull är så ypperligt som drev och isolering… intressant med våtstyrkan! Kanske kan ersätta plast lite här och var.

  9. Tack för ditt mycket intressanta blogginlägg om nättelduken. Äntligen en förklaring på vad det var för något.

    • Åsa,roligt att du har förstått. Hälsningar Britta.

      • Så roligt att läsa din blogg, Britta. Jag fick först det här inlägget via en länk på facebook utan att veta vem som skrivit. Men jag hade mina misstankar…Många hälsningar från Åsa

      • Hej Åsa, jättekul! För mej finns det bara en Åsa Holmgren men har förstått att det finns fler, så jag var inte säker.
        Det har gått några år sen vi sågs. Tack för att du skrev och tusen hälsningar Britta.

  10. Ja, det är några år sedan vi sågs! Måste berätta att jag har delat med mig av din nättelduksforskning till flera Skansenmedarbetare.
    Hälsningar Åsa

    • Åh vad roligt, ja det var många år och många vänner, kan det verkligen finnas kvar någon från den tiden? Du tog vid då jag gick åt annat håll, är du kvar? Hälsningar Britta.

  11. Jo, jag är kvar! Indirekt var det ju tack vare dig/Karin, som jag från början kom dit. Jag varit fast anställd sedan 1996.Jobbet har ändrat karaktär en hel del sedan du gick åt annat håll. Inte många är kvar från den tiden. En hel har förstås gått i pension och är numera aktiva i Byalaget. På fd Lindagarna, numera Lin och ull och på Höstmarknaden, kan man fortfarande stöta ihop med en hel del gamla stötar.
    Hälsningar Åsa

    • Åsa, roligt att höra att mycket förändrats, det var nog lite otidsenligt och verkade orubbligt så, medan jag var kvar. Och nu drar det ihop sig till de hektiska veckorna för jul. Hoppas det blir fulla hus. Hälsningar Britta.

  12. Nu börjar jag förstå vem som är mamma till den här intressanta bloggen! Åsas kommentarer satte mig på spåren. Det var en glädje att få ha kontakt med dig på skansen på 80-talet!

    • HEJ AGNETA !! Ja det var många år och glada ansikten på Skansen. Blev du kvar där? Jag ska se om jag hittar något på Facebook.
      JÄTTEROLIGT att höra av dig. Britta

  13. Kolla gärna sidan Agneta Magnusson Kultur!
    Jag var på programavd. ca 20 år, därefter museipedagog en period på sommaren och lite till jul fram till nu. I år är jag med i periferin med Luciaprat i Bollnässtugan snart och till våren med trädgårdsvisningar, vandringar för stora och små till gamla nyttoväxter. Bland det roligaste blir en fröodlingskurs av gamla sorters köksväxter med mycket kulturhistoria. Första kursdag i Morastugan!
    Det finns fortfarande textila spår efter dig på Skansen! Hälsar Agneta

    • Roligt Agneta, bor du numera i Leksand eller..? Du har många engagemang, det växer alltså ingen mossa på dej och av bilden att döma har du inte förändrats alls. Trevligt med de gamla fröerna, lycka till. Britta.

  14. Hej! Så utförligt och väl skrivet om nettelduk! Minns du i sagan om lillasyster som fick sy skjortor av nässlor till sina till svanar förtrollade bröder? Som barn tyckte jag att det lät så svårt och smärtsamt. Men sen förstod jag ju att det handlade om nettelduk. Då blev det ner begripligt.
    Ps: så glad att du gillar min nya blogg stegvis! Tack! Henriette

  15. Kära Henriette, tack för dina rader om lillasystern med den svåra uppgiften.
    Och tack för ditt outtömliga förråd av bilder och reflexioner, som du delar med dig av. Allt berör och att få till en kommentar efter en seans med det dina ögon sett, känns klumpigt, jag tror det är därför den kan utebli. Du får tolka det som andlös tystnad inför allt det fina du förmedlar. Tusen tack från Britta.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: