Brittakarolina's Blog

Det här blir som en fortsättning på förra inlägget med blåklinten i en veteåker nära Torsåker och nu kommer en veteåker från Runsa.Här lyser inte ens en blåklint upp ytan av veteax. Så klart det måste kännas fint för odlaren att få ut optimal mängd av vad som är möjligt från en åker och om man inte är odlare kan man beskåda och undra vad som är natur och inte. Har själv varit med om att dra tistlar ur åkrar på 40-talet och önskar dem inte tillbaks, men jag har också analyserat bin som dödats av besprutningsgift på 50-talet och förstår att bakom de jämna ytorna ligger ett enormt arbete.

Kring de välväxta åkrarna finns fortfarande diken kvar och det är där det vilda får trängas och överleva. Hittade ”Diken” på nätet av Peter Nolbrant och dikets historia. Förr slog man det gröna i dikena med lie och höll dem öppna men inte nu längre och det blir en riktigt tät röra av allt som trängs där. Vi gick en bit av den enskilda vägen mellan Runsa och Rosendal igår och tänkte njuta av den ”vilda” växtligheten i diket men i den smala remsan är det  svårt att skilja ut enstaka växter, möjligen blomhuvuden på skaft som sticker upp ur det gröna.

Just nu blommar gulmåra = jungfru Marie sänghalm och tillsammans med rödklöver skickar de ut söta fläktar utmed vägkanten.

I diket står förstås åkertisteln, den bidar sin tid och väntar utanför den moderna åkern.

och det gör också brännässlan

Hampdån är ett vacker ogräs släkt med vanligt vitplister

Många växter är så vanliga och finns överallt, så man märker dem knappt, röllekan till exempel, den kunde ibland vara alldeles rosa. Den var svår att plocka, hade segt skaft och luktade lite skarpt, så den fick gärna stå kvar.

Något rött lyser fram, det finns hallon i diket.

Vem bor här? Sorkfamilj? Eller har en tax letat efter något?

Lök av något slag, backlök?

Något surrar och låter och det är maskinen som skapar de vita kuberna som kommer och lindar in det klippta i plast.En person fixar hela paketeringen
Läckert ljuslila huvudena av åkervädd ser nästan lite lyxiga ut vid den slitna väganten.

Det fladdrade kring vädden, en grönvit kula höll fast i en fjäril , är det en grön bladspindel? Den använder inte nät att fånga sitt byte utan anfaller direkt.

Där skymtar de vackra taken på Runsa