Tisdagen den 24 september hade jag lockats till Stadsbibliotekets rotunda för att lyssna på professor emeritus Gunnar Brobergs presentation av sin biografi över Carl von Linné. Två vuxna barnbarn hade jag dessutom uppmuntrat att komma med, jag utgick från att de inte visste hur mycket Linnés syn har påverkat vår uppfattning om växtlivet. Gunnar Broberg har haft en professur i ide-och lärdomshistoria i Lund sedan 1990 och jag hyste en förväntan om att få höra något vist om det som antyddes på bokens baksida.
Gunnar Broberg har enligt pärmtexten skrivit ”den mest ambitiösa svenska Linnébiografin på över hundra år och vill ge läsaren en känsla för de många sidor som utmärkte såväl människan som vetenskapsmannen Carl von Linné”. En rad nämner ”det iögonenfallande mörkret i honom-depressioner- mysticism och fiendskaper”, kan det ha varit den uppräkningen som lockat ett hundratal personer att bänka sig för att få lyssna i det ekande biblioteksrummet?
Broberg gav ett sammandrag av Linnés liv och kryddade med exempel på de sidor som han ansåg otrevliga och de var många t.ex. Linné var hypokondrisk (usch), han hade ett enormt Ego (usch), han hade lätt för att berömma sig själv (usch), äktenskapet med Sara Elisabet Moraea var enbart ett resonemangsäktenskap för att höja sin egen status (usch) osv. Vilken tid avspeglas i Brobergs syn på otrevligheter och mänskliga egenskaper? Idén att göra bilden av den charmige Linné lite mer otrevlig kanske säljer biografin, enbart lovord är tröttande att läsa, Linné sitter ändå stadigt på piedestalen och det kändes futtigt att höra vad som gav Linné så här i efterhand bockar i kanten.
Vi som lyssnade var bara en del av förlagets marknadsföring av biografin. Författarens roll är att göra så många som möjligt intresserade och köpvilliga till den tillfälligt prisnedsatta boken som väntade i travar på ett sidobord. Målsättningen för ett förlag är att böckerna säljs och sprids.
Nu gäller det att läsa biografin och glömma marknadsföringen.
Tack för intressanta synpunkter om boken. Alla saker Broberg tar upp verkar inte ha relevans idag om ens någonsin. Men jag blir ändå lite nyfiken. Linné är ju alltid intressant. Imponerad av hur många som kommer till Stadsbiblioteket och lyssnar. Att du är en av dem förvånar mig dock inte med ditt stora botaniska intresse.
Märkliga tillfälligheter av temaval i bloggkretsen. Igår fick jag på samma timme två inlägg på min bevakningslista av bloggar jag följer som handlade om Linné.
Eftersom jag tror ni båda kan ha av intresse av varandras inlägg och att jag förutsätter att ni inte redan har bloggkontakt tar jag mig friheten att länka till varandra.
https://franskafikon.blogspot.com/2019/09/linne-bror-till-min-anmoder.html
By: Eva on 27 september 2019
at 8:57 f m
Hej Eva och tack för att du länkat mig till ”franska fikon”, intressant läsning och flera beröringspunkter
Brobergs biografi över Linné har jag bara börjat att läsa men redan ser jag tecken på vad som är att vänta. Jag vill att den fina bilden på pärmens framsida ska spegla innehållet i biografin.
By: brittakarolina on 27 september 2019
at 2:00 e m
Så intressant att läsa din redogörelse av programkvällen på Stadsbiblioteket. Jag har nämligen också just läst en biografi över Linne. Den är skriven av Karin Berglund och hon gör inga anspråk på att vara vetenskaplig, men har uppenbarligen lagt ner mycket arbete på boken. Om nu Brobergs bok blir övermäktig rekommenderar jag din att pröva Berglund bok. Jag fick länken till ditt inlägg av Eva på Seniorvinklat.
By: birgittamalmstedt on 04 oktober 2019
at 1:53 e m
Tack för tipset om Karin Berglunds biografi. Jag har avverkat hälften av Brobergs och tänker inte ge upp. Samtidigt har jag Linnés Lappländska resa i faksimil och tolkning och ser att det kan vara svårt att läsa vad det faktiskt står. Min Linné har slumrat i många år och jag har aldrig ifrågasatt bilden av honom. Nu vill jag nog sent i livet försöka få en egen uppfattning. Trevligt att du hörde av dig.
By: brittakarolina on 04 oktober 2019
at 7:56 e m