Skrivet av: brittakarolina | 09 december 2016

Nobelservisens nubbeglas

Några reflexioner.

dscn9282

Det stora Nobelkalaset närmar sig och bland Steninge stenladas glasutbud stod Nobelservisens glas utställda i en låst glasmonter. Man kom väldigt nära och plötsligt såg jag det lilla nubbeglaset, har nog aldrig sett det så nära.

dscn9281

Men vad är det för någon som serverar nubben, bär upp den i sitt hår? En svart någon med tjocka röda läppar och vita tänder, nakna fötter med ljusa naglar. Neej, det är inte möjligt att ett så nydesignat glas kan föreställa något så fullständigt otillåtet som en morian. Titta Lasse, vad tycker du att det liknar? Tyvärr har Lasses enda öppna öga ärr på gula fläcken och han ser allt mycket suddigt och han såg inte ens glaset, än mindre vad det föreställde. Men hur går det ihop med alla internationella gäster, till och med kungen kan ju tvingas att hålla i ett sånt glas och kanske tänka på hovtjänaren Badin.   Nej förresten, det serveras nog inte nubbe på Nobelfestligheter – eller gör det?                        Jag måste se vad det står på nätet om nubbeglaset, någon måste väl ha reagerat.

dscn9284

Nubbeglaset föreställer en djävul !  Jaha, så ser den ut, svans och horn gömda, och vid närmare studium har glasfiguren lindat något om ena foten, det är väl för att dölja bockfoten då. Och  kronan med glaset är inte nerkörd i håret på den svarte utan mellan två spetsiga öron som sticker upp. Ja vi vet ju att ”fan uti flaskan bor”, så det är klart att fan ska stå för nubben.

Freudiansk glömska har jag varit med om men det här måste väl ha varit någon sorts Freudiansk felsyn.

Skrivet av: brittakarolina | 06 december 2016

Stockholms Aeter och Essencefabrik.

Det var så roligt att äntligen hitta cedroolja förra året och veta att den går att uppbringa, så jag har glömt att kolla om den börjat säljas igen på Coop och ICA. Nu när Lucia och jul kommer närmare är det dags, pepparkaksdags och en utflykt till Vallingatan 14 är nödvändig. Sveavägen in från norr, till höger in på Tegnérgatan upp till Tegnerlunden och Strindberg, runda lunden och till vänster ner på Upplandsgtan, nästan ner till Norra Bantorget, in till vänster på Vallingatan och närmare Drottninggatan finns det med lite tur en glugg att stå med bilen i. dscn9258Sen bereder man sej på en tidsresa, först nedför en brant trappa från gatan och om man klarar den utan att bryta nacken, kommer man in i ett rum från 1800-talet så när som på kassaapparaten och cellofanpappret. Här finns allt som har smak och i burkar och flaskor utmed väggarna från en förgången tid. Ljuset är lite dunkelt och man  försöker se allt. Det här måste vara den äldsta genuina affären i Stockholm som fortfarande lever ett eget liv efter att ha startats 1889 och som nu drivs av fjärde generationen av samma familj.dscn9254Vissa förändringar kan noteras förstås och man blir inte förflyttad på riktigt, den största skillnaden är väl språket. Skulle man hänga med om bodbetjänten började bemöta en och tala stockholmska från 1800-talet?

dscn9256

Om man inte enbart är ute efter cedroolja eller annan essens, finns det godis av många sorter, gör ett besök här och förundras.

dscn9255

 

Skrivet av: brittakarolina | 01 december 2016

Dragonvägen

Vår lilla parkrunda förbi hundrastgården och omgivande måttligt skötta buskage är just nu borta. Minigolfen har fått en ny plats, luftigare och inte lika undanskymd som förut och hela området kring Dragonvägen ska omskapas. Gatan som ledde ut till omvärlden är avstängd och uppgrävd men det finns fler vägar.dscn9227

Att titta på byggen var enda anledningen som kunde få min far att gå med på promenad och det har väl smittat av sej. Det här bygget är lite svårt att beskåda, man kommer inte till riktigt och när vi såg att allt grönt fälldes ville vi blunda och har fortsatt med det. Men igår lite väl sent på dagen tog jag mej intill för att försöka se vad som händer.

dscn9224

En liten pålkran sticker upp just där undergången låg och dit källans vatten alltid rann och bildade svallis över hela gångvägen.

dscn9219

dscn9222

En liten skridskobana under gruset?dscn9228

Just nu, utan guidning, en enda stor röra.

 

 

Skrivet av: brittakarolina | 30 november 2016

Maskiningenjörsstudenten

På väg från Småland stannade vi till i Linköping för att säja hej till Selina och kanske se hur hon bor. Adressen var inte den lättaste att hitta, så hon kom ner till ett hörn vi passerat tre gånger och visade vägen. Fyra studenter delar på en lägenhet och kan laga mat i ett rymligt kök. Tyvärr låg allt på en övervåning så det var bara jag som fick se Selinas rum.

dscn9216-001Selina lotsade oss till ett fik nära domkyrkan och där var det tepåsarna som gjorde intryck. Vad läser Selina? Till maskiningenjör med inriktning på design och produktutveckling. Det kan ta fem år.

dscn9218Det var en stormig dag och snöfall skulle drabba oss på hemvägen, vindrutetorkaren hade pajat men en rådig tjej i Nyköpingsbro fixade den. Resan blev en vitamininjektion.

Skrivet av: brittakarolina | 28 november 2016

En rottråd i Eksjö

För många år sedan, när jag ännu var intresserad av att veta mer om mina rötter, gick jag runt i Eksjö och såg de bevarade trähusen och letade efter färgeriet där min mors färgarfarfar kan ha bott. Det fanns två färgerier i Eksjö på 1800-talet och jag är inte säker på att det berömda nuvarande vandrarhemmet – färgeriet var det rätta men jag blev förälskad i alla de bevarade husen från flera århundraden som dessutom var bebodda.  På vår väg till kyrkogården i Vetlanda som vi besökt ett par gånger, passerar vi Eksjö och den här gången bestämde vi oss för att bo där ett par nätter och gå runt på gatorna ännu en gång.

dscn9164

Vi bodde vid torget och mittemot kyrkan står en ryttarstaty, jag trodde att det var Erik av Pommern som gav staden sina privilegier men en skylt sa något helt annat.

dscn9210-001

En Småländsk husar,  jag visste nog inte ens vad en husar var för något. Men alla rusthåll jag kommit att hitta bland förfäderna till vår granne i Skottland, Fred Swanson  i de här trakterna får betydelse. Rusthållare försåg kungen med häst och ryttare och det befriade honom från viss skatt och ryttaren som var anställd av rusthållaren var skyldig att arbeta för denne när han inte var i fält. Ryttare och häst ingick i ett regemente,  Smålands husarer.dscn9215

När jag idag berättade för kusin Nisses fru Ulla (91 år) om vår resa och hur trevligt det var att se en husar till häst på stora torget i stället för en kung sa hon på sin fina småländska: min farfar var fanjunkare vid Smålands husarer och bodde i perioder i Eksjö.

dscn9168

Kyrkan vid stora torget från den något nyare stadsdelen

dscn9177

Här börjar gatan ner genom gamla staden. Den stenlagda gatan har i mitten tre släta plattor i bredd som gör det möjligt att dra barnvagn eller rullator utan att skumpa för mycket

dscn9180

Skyltlördag dagen före första advent, hela stan var på benen. Här har man byggt ett golv över en stor yta mellan husen det ser ut som en dansbana med en upphöjd estrad, Forsellska gården står det på en skylt. dscn9179

Ett gult hus med gavel mot det stora trägolvet ser nymålat ut och jag läser gatunamnet och undrar  hur en vaxblekare arbetar. När jag sedan läser om förra årets stora brand i trästaden, förstår jag att det här är platsen där fyra stora hus brann ner mitt bland alla trähus i gamla staden. Golvet har byggts över ytan för det nedbrunna.

dscn9182

Alla skyltar med något, här utställning av måleri

dscn9203

och huvudbonader

dscn9184

En gren av Emån går genom Eksjö, här vid ingången till muséet.

dscn9196

Krusagården har julmarknad. Den här gården skulle rivas för ett varuhus men räddades genom en stor insats av upprörda människor.

dscn9185

Krusagårdens innergård

dscn9194På övre våningen fanns servering och lotterier men det som höll mej kvar var bokrummen. Böcker från golv till tak, gamla och inte fullt så gamla, mycket om traktens historia och kända personer och fullpackat med besökare.dscn9188

dscn9187

dscn9198

dscn9186

Det finns en fin beskrivning av vaxblekare av Sävsjö Hembygdsförening på nätet, Hanna Sandells vaxblekeri av Allan Andersson och det handlar om det vaxblekeri som flyttades från Eksjö till Sävsjö.

 

 

 

 

 

Skrivet av: brittakarolina | 26 november 2016

När det börjar bli riktigt mörkt

I väntan på att vädret ska låta oss fara till Småland och tända ljus på graven, längtar jag efter blomster och vackert pynt. Vi kan väl åka till Rappnes oas, det kan inte bli tjatigt för nu har de säkert gjort fint till advent. Vi passerar Igelbäcken som vanligt och ser att bävrarna  gett sig på de tjockaste stammarna i skogen kring bäcken och de öppna såren lyser som lyktor i halvdagern.dscn9116

Alldeles innanför dörrarna till Rappnes  växthus står ett olivträd i en jättebalja. Där hänger gröna oliver och det finns inget mer välkomnande än ett olivträd som någon fått att överleva länge i vårt klimat.

dscn9119

Man har laddat med allt tänkbart för att göra julen festligare än vanligt och det är bara att glädja sej åt allt man inte behöver äga men att låta ögonen få sitt att minnas av vackra ting.

dscn9136

Julstjärnor och Amaryllis är växterna som just nu säljs och de finns i både strimmiga och spräckliga varianter förutom röda eller vita.

dscn9124-001

Riktigt taggiga och jättestora katkusar.

dscn9125-001Och här en bäver, har den gått utmed granhäcken för att hamna här ?dscn9128

Två högerfötter och två skrattande hästhuvudendscn9130

Låt ögonen glädjas och åk hit när mörkret sänker sej över Stockhlmstrakten.

dscn9131

Blommande rosmarin i nästan naturlig storlek är också ett tecken på att man vet vad växterna behöver och gjort det möjligt för dem att blomma.dscn9140-001

dscn9146

En bild av mistel med vitbleka mistelbär som kameran inte vill ge skärpa. I senaste numret av Bergianska Vännernas skrift har Nils-Erik Landell skrivit om mistlarna och deras bär och hur de sprids.    Mälardalen är Europas största växtplats för mistlar. Sidensvansarna tycker om bären och man kan följa deras flygväg under gångna år genom att på en karta dra streck mellan mistelbestånden.

Skrivet av: brittakarolina | 22 november 2016

Blåbärspaj

Söndagseftermiddagskaffe hos Karin och Glenn. Köp inget, var det sista Karin sa i telefon, nej men äggkartongerna till gerbilerna ska vi inte glömma – och några mjukare vantar åt Alexandra som inte gillar de stickigaste hundvantarna.  Ändå glömde vi både kartonger och vantar och fick låsa upp två gånger innan vi kom iväg, men det hann inte börja skymma. Vi for rakt mot solen och eftersom den varit lite sällsynt ett tag, gick det inte att klaga.

I Södertälje väntade en sån där vacker blåbärspaj som Karin kan göra.  Den, ett gott kaffe och prat och vi fick ett par sköna timmar medan det mörknade utanför köksfönstret.

 

Gerbilerna som blev föryngrade för något år sedan, är pigga och snabba och deras skönhet är svårfångad. De förvandlar en äggkartong till små månformade pappersflagor på mindre än 30 minuter.

dscn9102

Glasskål med sand för tvätt och toalett gör de fort om till sovplats

dscn9108

Den svartas svarta ögon blir inte lika tydliga och tilldragande som den ljusbrunas.

dscn9110

Skulle jag vilja vara en gerbil? En i frihet eller avlad som burdjur?  Kanske är vi mer lika än som syns vid första ögonkastet.

Skrivet av: brittakarolina | 19 november 2016

Fiskaren

dscn9077-001

Vi tog oss ner till ån idag, solen sken och säkert hade ån blivit en flod efter gårdagens hällregn och stigen var kanske fri från snö. Ja visst var det så, men solen stod lågt, det blåste och var svinkallt så det var svårt att riktigt hänföras av det vi såg. Nja vi går nog bara till de stora trästolparna, sen vänder vi och får vinden i ryggen i stället. Jag hann knappt avsluta meningen förrän jag såg något grått röra sig i det vissna gräset utmed åkanten.  En häger ! Sakta, sakta klev den mellan de vissna stråna och sträckte halsen långt ut och fixerade vattenytan. Tänk om den tar en fisk !

dscn9078

Vi glömde att det var kallt och följde med lika majestätiskt på andra sidan

dscn9065

Häger i Väsbyån finns redan fotograferad men det är den första vi ser

dscn9085

Varningsskylten för att äta fisk lite längre norrut i det här vattendraget gäller nog inte här och hägern kan inte läsa.

dscn9083-001

Hägern stannade som förstenad och vi orkade inte invänta nästa steg eller att den tog sin eftermiddagsfisk.

dscn9087-001

Vi frös faktiskt och vände hemåt, sjön under bron speglade himlen och träden lika fint som alltid.

 

 

Skrivet av: brittakarolina | 19 november 2016

Amaryllisdag

dscn9041

Camilla skriver på facebook att det är Amaryllisdagen i dag.  Då måste jag visa de vackra Amaryllisarna som just slagit ut och som vi fick av Monica och Tollef  i kruka för några veckor sedan. Vi har följt dem på deras väg uppåt och undrat var de ska sluta och när de till sist slog ut och inte orkade hålla sig upprätta längre, fick de komma i vas.

Skrivet av: brittakarolina | 14 november 2016

Nära noll

Den vita snön som bäddade in oss för ett par dagar sedan, som gjorde marken ljus och som hejdade trafiken på vägarna är på väg bort igen. Redan dagen efter släppte snösjoken från taken dscn9004

och här krymper snön som täckte vår balkongdscn9006 Broddarna på och ut i slasket, måste ner till biblioteket och hitta något bland böckerna med stora bokstäver åt Lasse. Vi har aldrig funderat över de böckerna förr men när synen sviker är det bra att att de finns.dscn9013

Snöröjningen som dröjde lite med att komma igång har ändå hunnit få till jättehögar.dscn9015 Här och där har några senfärdiga träd äntligen lagt av löven, de är inte gröna men det är ändå ovanligt med snö under.dscn9016Löv från träd på Centralvägen, jag gissar på avenbok.dscn9022

Dragonvägens oxelblad med vita undersidor

dscn9023Om man drar upp dem ser man vattendropparna.

« Newer Posts - Older Posts »

Kategorier