Lasse, min bästa vän har slutat att andas. I vår ålder är det inte ovanligt men det är ändå väldigt svårt att mista den man delat allt med. Så sent som i november på vår bröllopsdag ringde det på dörren och ett blomsterbud räckte fram något och då jag öppnade paketet var det en vit brudorkide med två blommande stänglar. Ett kort med hjärta och text från Lasse.
Det var en överraskning, han hade varit nere i Centrum och klippt sej och passat på att handla kort och blommor till den här dagen.
Orkideer är för mej så svåra att fotografera och särskilt vita, så det blev ingen bild den gången, men den blommade länge och den allra sista blomman föll till golvet, då jag kom hem från Lasse i måndags.
Barnen stöttar mej nu och Gösta är hemma från Tokyo ett par dagar till. Bland Lasses uttalade önskemål finns att vi i stället för blommor ska ge pengar till en parkbänk i Bergianska trädgården, där vi så ofta tog oss en runda. I Kew Gardens i England är det vanligt och jag tror det finns några små skyltar även i DBV:s trädgård i Visby.
Jag fick ett positivt förhandsbesked från Bergianskas Vänner och idag åkte Gösta och jag på en tur till trädgården, för Gösta var det nog första gången. Vi tyckte båda att vi hade Lasse med oss och jag tänkte vi skulle gå vår vanliga runda men första delen ligger i norr, så stigen var isig och broddarna var kvar hemma. Vi fick gå andra vägar, men Japanska dammen måste vi se. Den lilla bron ut till ön i dammen var nermonterad och låg i en trave på strandgruset.
Ute på ön blommade en buske klargult, vad är det? På vägen utmed dammen passerade vi ett litet träd med mistel i ögonhöjd.
Uppsatsen i föreningsbladet av Nils Erik Landell om mistlarna och sidensvansarnas betydelse var fin.
Det gulblommande trädet på ön var Kinesisk trollhassel.
Vi kollade parkbänkar innanför granhäcken, här brukar Vännerna hålla till tillsammans med flera blomsterföreningar mot slutet av sommaren, vi har fortfarande suttit kvar på Gotland då men några gånger har vi varit med.
Härifrån ser man Gamla Orangeriet, för tillfället stängt för renovering.
Nu måste vi få kaffe och en smörgås hos Edvard Andersson. Då vi kom in i värmen stod ett litet mandelträd och blommade, jag har nog inte varit där förrän lite senare på vintern och då har mandelträden varit nästan överblommade.
Doften bland Medelhavsväxterna är det som gör att man blir lite glad härinne, det är klart att färgerna på det som blommar, lyfter och gör sitt, men doften……
Granatäpple
Jag har levt ett långt liv och inte vetat hur och varifrån man fick suckat. Trodde det var från en pumpa.
Kaffe och smörgås, mörkt bröd, nästan lite dansk känsla, rekommenderas.
Brittakarolina's Blog 