Alla hjärtans dag. Jag öppnar skåpet och alla mina hjärtan ramlar fram.
Inte riktigt alla.
Idag ska det vara gelehjärtan och rosor också. Nej det blir tulpaner.
Skrivet av: brittakarolina | 14 februari 2015
Alla hjärtans dag
Publicerat i Uncategorized | Etiketter:hjärtan, Röda tulpaner
Skrivet av: brittakarolina | 12 februari 2015
Skrinet
Jag har ett finskt skrin som Lennart skickade med någon frivilligkompis, då han for hem på permission och som han gick upp till min mamma och lämnade tillsammans med hälsningar från Lennart vid fronten vid Svir. 
Det är en ask av trä som man klätt med olika lager av björknäver och det liknar inga skrin jag sett hittills.Lockets form och lilla handtag påminner något om en likkista och det är vad de flesta säger när de efter en stunds eftertanke yttrar något. Vi var visst medvetna om vad som kunde innebära slutet på Lennarts Finlandsresa. Så skrinet fyllde mig med obehag och kändes som en föraning.
Men texten han skrivit på insidan av locket med grönt bläck såg inte ut som ett avsked. 
Länge samlade jag en och tvåkronor i skrinet och till slut var det fullt. Många av dem innehöll dessutom silver och när barnen var halvstora fick de en påse till födelsedagar ibland och nu är vi nere på botten bland femtiöringar och tioöringar.
Publicerat i Uncategorized | Etiketter:Lennart vid Svir, Näverklätt skrin
Skrivet av: brittakarolina | 10 februari 2015
Blidväder
Sällsynt ljus dag och med solvärme, jag måste gå runt kvarteret och kolla om det växt upp några nya hus, allt händer så fort när man väl bestämt sig. 
Ja faktiskt, där står ett nytt hus, granne med gymnasiet. För någon vecka sedan var det klätt i fladdrande plast och nu ser det ut som om det alltid stått där.
Den här ansamlingen av rutmönster på håll får vi inte se när hela området kring Messingen är utbyggt.
Mycket vatten i Väsbyån, allt skräp som legat samlat kring grenar och kanter har flutit undan och allt ser plötsligt så rent ut med snön som täcker kanterna.
Man tittar ner i vattnet och blir yr.
Snön smälter på gångbron ovanför.
Ån går in under stationsplanen.
Och här växer vår nya skyskrapa, ett kulturhus där allt ska få plats och lägenheter på våning 15, visning på söndag.
Publicerat i Uncategorized | Etiketter:Gymnasiet, Messingen, Upplands Väsby, Väsbyån
Skrivet av: brittakarolina | 09 februari 2015
ABO 142
Vår lilla bil behöver ibland en tvätt. Jag är ingen pedant och står ut länge med en halvdammig bil, men ibland blir det för mycket. Då finns det tvättsätt att välja på och för oss gäller det att anlita en helmekanisk anläggning där inget känns naturligt, man får liksom sju minuters koncentrerad resa med blå tåget på Gröna Lund.
Det ser inte ut att vara kö, man far in från andra sidan. En sådan här dag väcker man först tvättmannen, väljer bästa eller sämsta tvätt, betalar och vevar upp alla rutor och väntar medan han blöter och förtvättar bilen lite runtom. Sen ska ett hjul vara i en drivränna, broms och växel frikopplas och mikroskräcken kan kopplas på.
Sikten förmörkas, en gardin av tvättmedel täcker vindrutan och vi skumpar fram lite ryckigt utan egen kontroll.
Ännu mer av en annan sort .
och snart närmar vi oss de enorma roterande borstarna som får backspeglarna att vika sej.
Som stora spöken anfaller de oss, de dånar och piskar men kameran vill inte fånga dem, jag måste hitta på ett sätt nästa gång.
Ljuset skymtar i slutet av tunneln. Mera av något spolas över oss.
Allt det här får vi utan att röra ett finger.
Snart färdiga, men först ska vi passera bandmaskarnas dans.
Nu är bilen ren som ny. En kille kom förbi när jag fotograferade bilen och han frågade, ska du sälja bilen. Jag trodde han ville köpa den men han tyckte det verkade som om jag förberedde en försäljning. Aldrig i livet !
Alla tvättsopporna samlas och renas på det här tvättstället.
Publicerat i Uncategorized | Etiketter:ABO 142, automatisk biltvätt, Biltvätt, Citroen C1
Skrivet av: brittakarolina | 08 februari 2015
Edvard Andersson februari 2015
Någon har frågat på nätet, vart reste Edvard Andersson och har därefter hamnat på min bloggsida. Ja vart reste han? För två år sedan hittade jag mer om honom på nätet än idag. Det står nu bara att han reste till Medelhavet.
För att glömma våra bedrövliga offentliga växter i Väsby for vi idag till Bergianska och Edvard Anderssons växthus, som man har renoverat och ändrat lite i.
Caféet som förut hade ganska få sittplatser har satt ut småbord i alla växtrummen så man kan njuta av sitt kaffe bland växterna som jag tror att Edvard Andersson skulle ha tyckt om.
Vattnet i dammen lockar och drar. Jag har aldrig sett så många besökare som idag. Mandelträdet blommade men även bladen hade hunnit komma fram.
Sötmandel
Kameliahäcken nära caféet var lägre än vanligt och blommade med varierande röda och rosa blommor.
Vi hittade ett bord under Kanariebananen, högt upp under taket fanns en bananstock.
Rosmarinen var snudd på utblommad.
Nyutslagna cistrosor.
Doftande och taggig ginst
Livsträd som fått rätt belysning för att blomma.
Och något jag glömde läsa av namnet på.
Allt det här och mycket mer kan man uppleva en vinterdag med begränsat antal timmar av ljus.
Publicerat i Trädgård, Växter | Etiketter:Bergianska Trädgården, Bouganvillea, Cistros, Edvard Anderssons Växthus, Ginst, Kamelia, Kanariebanan, Rosmarin
Skrivet av: brittakarolina | 05 februari 2015
Februarigrönska
Oftast skriver man om grönska när det är något fint man ser och något man blir glad av och då överflödar välviljan. Men idag är det både och.
I Väsby Centrum finns förutom en del krukor med tåliga bladväxter en sorts grön happening. Runt hissen upp till andra våningen reser sig en pelare klädd med gröna växter sedan ett par år. Första tanken då jag såg installationen var, ja det där vissnar väl ganska snart, men ett bevattningssystem har hållit grönskan levande och längre tid än jag anade.
Centret har nyligen bytt ägare, då brukar all ytor göras om, förnyas, och vi vet väl inte hur länge de nya ägarna anser sig ha råd att sköta det gröna, men det är uppfriskande att se grönskan från golv till tak. Det går alltså att inomhus simulera det vi längtar efter hela vintern – frodig grönska.
I huset som är sammanbyggt med Centrum och som innehåller alla vårdinrättningar, äldreboenden, terapilokal, rehab, vävstuga, restaurang och samlingsrum för äldre ensamma fanns från början en vinterträdgård med mängder av träd och gröna växter.
En dag började träden tappa blad och det gröna kroknade trots självvattnande burkar. Var det ingen mer som såg det och vem vattnade? Jag mådde illa av att se vad som var på gång och började söka efter orsaken. Det blev ett snårigt letande, kommunen ägde inte längre lokalerna, husets ägare fick ett namn och de i sin tur hade hyrt ut ytorna till olika hyresgäster, vissa ytor var ingen ansvarig för och vissa visste man inte hur det var med. Vinterträdgården gav väl ingen avkastning, var en belastning och skötseln drogs in. Träden fick stå och dö och där passerade sjuka människor dagligen och måste bevittna döendet. Jag fotograferade och skickade bilderna till kommunens trädgårdansvarige och efter en tid gick de heldöda träden till tippen medan de halvdöda placerades med sina burkar utmed väggen i den långa korridoren där ingångarna till två äldreboenden finns. Vinterträdgårdens ytor är nu ombyggda till mer vinstgivande rum.
I korridoren verkade någon ge växterna vatten och de sköt gröna skott och en del kom med blommor, visserligen bara något tofsliknande men, de levde upp för en tid. Men nu är det slut även här.
Är det så att de som har möjlighet att reagera och åtgärda inte bor själva i Väsby utan åker hem efter arbetsdagens slut till en kommun med mer omtänksam skötsel. Varför struntar man i hur det ser ut här och hur det levande missköts?
Publicerat i Trädgård, Växter | Etiketter:döende krukväxter, krukväxtpelare i Väsby Centrum, Upplands Väsby, vanskötsel av växter, växter i offentlig miljö
Skrivet av: brittakarolina | 01 februari 2015
Word nerd
Någon gång före jul nappade jag på en bloggkurs som wordpress arrangerade. Äntligen – jag behöver verkligen lära mej mer om hur man tar vara på alla tekniska möjligheter som ett bloggprogram ger och jag vet inte hur många tusen som kände likadant, men många blev vi.Jag tänkte så det knakade och följde med en bit men de tekniska termerna för olika funktioner blev lite tungt så det blev som med en bok just innan man somnar, jag läste samma rad gång på gång eller var tredje rad innan boken föll i golvet. Behållningen av mitt avbrutna deltagande var att jag fick läsa bloggar från hela världen och upptäcka både dem jag vill läsa mer av och bloggar som rörde andra än mina intressen.
Men en dag fick jag en läsupplevelse. Någon skrev om Huldufolk och det var en person från ett område som inte fått huldror och vittror med sig i sagor från barnsben. Bloggen var lättläst för en med inlärd engelska och så skön. Sen vaktade jag på nästa blogg och nästa och det kändes som om jag upptäckt min egen Nobelpristagare. Om ni har tid så läs om Huldufolket och om Molnet och allt vad hon skrivit, hon står bland dem jag följer i spalten på höger sida.
Publicerat i Uncategorized | Etiketter:läsupplevelse, Word nerd
Skrivet av: brittakarolina | 29 januari 2015
Koltrast
Det är svårt att motstå lusten att locka en fågel till balkongen. Duvorna sökte själva upp grannens uteplats och hann kläcka fram två ungar men nu är det slut med den möjligheten. En familj koltrastar nere på gården äter husets äpplen på marken och sjunger fantastiskt för oss på våren, tänk om någon skulle våga sej ända upp till oss på fjärde våningen. En påse med jordnötter i en behållare, kan de känna doften ända ner till gården? 
Skrivet av: brittakarolina | 28 januari 2015
Dagarna efter
Vi har varit med om något alldeles sällsynt, en glädjefylld begravning. Lasse liknar tiden efter att vi fick veta att man återfunnit Lennart med en graviditet. Min process har pågått oavbrutet sedan 20 augusti men fyndet gjordes redan 16 juni, nästan precis 70 år sedan han stupade. Jag har ännu inte lärt mej att snyggt lägga in länkar men det finns bilder på två ställen: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20213509.ab och http://vetlandaposten.se/artikel/123391/de-hittade-stupade-hultqvist-ett-mirakel
För att hålla oss till graviditeten, så är nu barnet framfött och det blev mycket vackert, jag har svårt att lämna ämnet men får återkomma. En av de stora behållningarna var att få bekanta oss med Slava och Dmitrii från S.t Petersburg som funnit Lennart.
De är nu hemma igen hos sina fruar och barn.
Publicerat i Uncategorized | Etiketter:Slava ich Dmitrii från S:t Petersburg
Skrivet av: brittakarolina | 21 januari 2015
Allt man behöver
Kommer inte på något bra ord för det nya köptemplet i Sollentuna, vi åker dit när vi inte hittar det vi vill ha i vårt lilla Centrum. De stora kedjorna finns även hos oss, det är bara takhöjden i byggnaderna som skiljer i butikerna och skyltningstekniken. I Sollentuna måste det se flott ut medan Väsbyborna skyr sådant och låter butiker som lägger an på exklusiv skyltning dö svältdöden. Men i Sollentuna kan man gå runt och känna storstadsfläktar, skamlöst vackra kläder visas i ett dussintal butiker, flera spännande kafeterior att pusta ut i och överst i byggnaden med glasväggar, ett gym. När man går runt i templet hör man hur det dunkar i taket, hör du gymmet säjer Lasse, han går på Väsby rehab gym och vet hur det låter
Överst springer man på plats utan uppehåll och i händerna har man fiktiva stavar som drar armarna fram och tillbaks. Här tillfredsställs människans behov av rörelse, man far ju inte bra av att bara sitta still.
Rymd och exotisk grönska, just vad man behöver i januari.
Mjuka mattor och behaglig vandring utmed de ljusa butikerna
En lagom kort kaffekö till ett ställe där ett annat elementärt behov tillfredsställs samtidigt med en kaffetår, elden
Fortsätter varvet runt och hamnar bland palmerna och där finns något som kommer från taket och ger oss känslan av vildmark, ett vattenfall, kan man få ut mer av ett besök i ett köptempel?
Vi tittar ner och var är vi? På en semesterort i sydliga trakter? 
Har inte varit inne i alla nybyggda köptempel runt stan men det här är fullt av illusioner och vintern är fattig på sådant.
Publicerat i Uncategorized | Etiketter:köptempel, Sollentuna Centrum
Brittakarolina's Blog 