Skrivet av: brittakarolina | 01 juli 2014

Buss till Visby

De ringde från ”bilhandlarn” i går eftermiddag att bilen var lagad och stod färdig, den kunde hämtas idag. Ja då gäller det att komma till Visby med något annat än egen bil, då blir det buss. Det går en buss på förmiddagen genom Hamra, den passerar Holmhällar och tar en runda genom Vamlingbo och vänder sedan norrut och slutar i Visby två timmar senare. Var är hållplatserna och var kan jag ställa mej för att få åka med? Har inte åkt buss på ön sedan 80-talet och innan dess var det tåget, men det var på 40-talet. Jag tog fram cykeln och trampade iväg för att dels känna efter hur lång tid det tar till bussen men också för att hitta hållplatserna.   Är det här en hållplats för buss kr   I Hamra fanns ingen stolpe med busskylt, men kan det vara kuren där bakom blomstren och en cykel verkar parkerad. Vid Storms fanns en stolpe med skylt men inget mer, ingen turlista och inget kryss i listan på nätet, men hit är det närmare, bara två kilometer.

Hållplats för buss kr

På många platser hanterar bussförare inte längre kontanter, hur är det här?  Malin tog reda på att det går med kontanter på Gotland, men om man inte har lösa pengar, går det då med kort? Ett långt samtal med bussinformationen gav att bussförare inte kan ta betalkort och jag måste gå ut och låna pengar av en granne. Två nyinflyttade familjer en kilometer iväg som vi ännu inte sett är våra grannar, jag klarar inte att som första hälsning gå  och be dem om ett lån till bussbiljett. Medan vi svettades med problemet skakade Lasse fram en tjuga ur en pappershög och när jag sedan lättade på mina kvitton låg där två tjugor. Pensionär till Visby kostar 60 kronor, vilken tur !

I morse trampade jag iväg till Storms, det färggranna golfparaplyet fick stanna hemma med Lasse, jag hoppades på vackert väder trots att himlen var grå. Strax efter tio kom en buss och den stannade, nu behövde jag inte oroa mej mer och pengarna räckte.

Då vi passerade utsikten åt öster över vattnet var havet fullt av segelbåtar, mängder av mörka segel, var det Gotland runt-seglare som rundat Hoburgen? Efter en runda kring Vamlingbo med två påstigande var vi i Burgsvik utanför det gamla stationshuset och där väntade flera på skjuts och sen blev de bara fler och fler, så när vi efter två timmar närmade oss Visby, var alla platser upptagna och en del fick stå. Det hade ösregnat i minst fem omgångar under resan men höll uppe när bussen tömdes.

Där ska det vara kr

Där framme ska det vara

Bilhandlarn kr

Bilen fanns att hämta ute på Skarphäll och det blev en rejäl promenad. Hade nog tänkt försöka  parkera och gå in i Visby efteråt och se vad som pågick under den omskrivna Almedalsveckan men någon parkeringsplats fanns inte, jag körde runt till ställen där det brukar gå att stå, men det var omöjligt.

Så jag siktade på Hemse för att gå en sväng i bokhandeln ”Krut och Papper” och sedan fylla på något ätbart men just då kom ett skyfall, så det fick vara. Det blev mjölk, jordgubbar och bröd i Burgsvik och sen raka vägen till Storms för att hämta cykeln. Den såg ut att vara borta och jag hann dra en djup suck men när jag kom närmare stack ett svart handtag upp genom gräset, cykeln hade lagt sej ner och gömt sej i ett dike. Ner med sätena och in med cykeln i bakluckan och hem.

En lite tradig berättelse men jag är rätt glad att jag grejade att hämta bilen, det var mycket som var ovant.

 

Skrivet av: brittakarolina | 29 juni 2014

Mobilt bredband

Det hann inte gå en halv minut efter att jag lagt in  bloggen om vår belägenhet, så ringde Malin och erbjöd sin hjälp. Jag kan fixa ett surf åt er och ringer numret till er, så kan ni köra vidare. Tio minuter senare ringde hon med numret och vi blev inte utan internet för resten av vår tid här. Våra barn gjorde oss en gång till världens lyckligaste människor och de glädjer oss än, men att barnbarnen bryr sej är det mest oväntade av allt och vi blir alldeles varma.

Idag ringde vår man i Japan, Selina hade läst bloggen, ännu ett barnbarn som oroade sej, de packar som bäst för att ta sej hit och lovar att fixa skorstenen.

Koltrasten kr

Det regnar och det gynnar det gröna, det blåser inte och är ett stilla regn, fågelkören har tystnat, nu hörs  bara koltrast och bofink, det är inte heller dåligt men det stora bruset är över.

Gul fetknopp b kr

Nu blommar gul fetknopp på den magra marken här utanför och röda backnejlikor, idag såg jag en tuva med helvita nejlikor men regnet har fällt ihop blommorna, så jag väntar.

Röksvampen kr

De stora vita röksvamparna börjar komma och de sväller av regnet.

Winchester Cathedral kr

Rosen Winchester Cathedral slår ut sin första blomma

Skrivet av: brittakarolina | 28 juni 2014

Det hände på Gotland

Vi återvände till Gotland för att få skorstenen rensad, så barn och barnbarn som snart kommer, ska kunna tända en brasa om vädret blir för ruffigt, sånt händer ju. Då vi stannade framför dörren med bilen såg vi något på trappen, vår skorstensfågel hade tydligen kläckt minst två ungar och de låg nu på trappan i godan ro och vilade sej. En låg i en låg stenkruka på några runda stenar och den andra med indragna fötter på golvet. Huset var deras och nu kom vi och störde igen. Den ena ungen satt kvar en stund så jag hann få upp kameran medan den andra flög iväg och då var pappan genast där och de flaxade runt lite och sen drog de alla ut i gräset. Det här hade vi inte väntat oss och vi fick lov att hämta oss en stund. Ärlans unge 1 kr   Ärlans ena unge kr Skorstensrensning var knepigare än väntat, då jag ringde Hemse igen hade numret upphört och utan hänvisning. Hade jag drömt alltihop? Prövade med Visby och de hade oss inte på någon lista så innan de kunde göra något måste det till en inspektion. Då måste vi ha en stege fast installerad på taket och en lång dito för att komma upp och den skulle vara utrustad med glidskydd. En stege har har vi alltid haft men ingen fastmonterad av plåtslagare på taket och sen en till, det här blev jobbigt. Finns det någon liten skiss eller bruksanvisning för hur vi ska göra det här rätt nu då, ofta blir det ändå fel?  Tänker ni göra det själva?    Mjaaee.. det vet vi väl inte . ”Plåtslagarn vet vad vi kräver, så det behöver ni inte tänka på”. Det blev plötsligt ett framtida projekt, plåtslagarn kommer till hösten och vem ska gå på takstegen?, skorstenen står ju ytterst i hörnet på huset, det här blev för mycket för oss. Bottarve kr Nu är det fullt med folk i affären, två kassor igång och köer till båda. Då vi handlat tar vi vägen om Bottarvegården hem, där går vi in och tar en fika i trädgården, även här är det plötsligt fullt av folk. Här finns butik med mycket stickat och med handspunnet ullgarn, roligt att det lever vidare, jag var med om när det föddes och minns när Anna Pettersson först visade upp sitt garn.

Det lyste djuprött om några blommor nära ingången till huvudbyggnaden, det var som blod mot den kimröksblåaktiga målningen på dörren och kring fönstren och lockade mej närmare. De här vackra husen finns ännu kvar lite här och där på Storsudret, långa med små fönster och flistak. Ett alldeles nybyggt har vi också sett, inte omvandlat utan just så enkelt som de gamla. Bottarvegården kr Och idag då vi varit Hemse ville jag fånga blåklinten på en åker i Havdhem, på bloggen har någon sökt ”är blåklinten utrotningshotad” och jag har förstått att det är den kanske. Inga åkrar har numera ogräs som blåklint i sig, de ser ut som  släta golv, inga ojämna strån, alla lika. Allt det vilda trängs på dikesrenar och runt åkrarna. Bilden blev dålig för det var nervöst med trafiken, men man ser att det lyser blått. Blåklint kr Då vi var på skogen mellan östra och västra sidan, där ingen bor och trafiken är gles och man möts vid M-utbuktningar vid vägen, då började en röd batterisymbol att lysa bakom ratten och efter en stund  lyste och blinkade en termometer också, något hade blivit för varmt. Vi stannade vid ett M och drog andan, vad gör vi nu?  Någon vandring med rullatorn var inte ens att tänka på, 4 km kvar att åka. Bilen fick svalna lite och sen försökte vi igen, då lyste bara batteriet och vi kröp vidare men efter ett tag kom termometern och röda stora versaler STOP. Oj oj, det får gå hur det vill vi måste ta oss till huset, så vi kröp med andan i halsen de sista kilometerna och kunde parkera på vanliga stället. Fredag kväll, Lasse plockade fram bärgningsförsäkringen och ringde på bärgning. Den kom från Visby på något mer än en timme (9 mil) och en ung man som visste vad han höll på med lyfte på motorhuven och drog fram en avsliten fläktrem. Hittills hade vi haft tur som ändå tog oss hem. bilbärgning c kr   Bilbärgning kr Bärgaren tog bilen till Visby och där får vi hämta den. Nu sitter vi här utan bil, vi har mat för fyra dagar och en mil till affären, elen ger oss värme och vi kan ladda telefonerna men mobila bredbandet går ut den 28 juni – oj det är idag det.

Skrivet av: brittakarolina | 24 juni 2014

Rosor och schersmin

Lådor och askar kr

Utanför vårt köpcenter, Väsby Centrum finns en mängd buskar planterade – olika spireor, tallar och rosor. Hur det var tänkt från början att de skulle växa vet väl ingen idag men centret har bytt ägare ett par gånger under åren och de senaste innehavarna har tydligt visat hur de vill ha grönskan. Den ska vara tuktad. Växterna ska ha den form man bestämmer åt dem och vi har nu gröna ”lådor”, ”klot”  och ”halvklot” , ”gröna täcken” eller större ytor av jämnklippta  buskar.

Spirea golv  kr

Det sorgliga är att man går ut och tuktar på våren med en motordriven ”klippstav” innan buskarna fått blomma, blomknopparna bryr man sig inte om och frågan om de gröna geometriska formerna är det som styr.

Tukta eller inte tukta kan man antagligen ha grundade åsikter om, jag hade inga förut men jag tycker att man gör fel då man klipper smultronschersminer till bollar och år efter år hindrar dem från att blomma. I år har buskarna överlistat klipparna med att anlägga blomknoppar så att inte alla åker iväg med klippverktyget. Är det här en överraskning för klipparna eller kanske avsikten?

Smultronschersmin b kr

 

Klotschermin kr

Likadant med buskrosorna, inga grenar får frigöra sig och blomknopparna bort.

Klotrosor kr

Här en rad med ”klotrosor” enstaka blommor på andra sidan.

Klotros kr

Det finns gömda knoppar som ännu kan blomma men den stora blomningen uteblir.

Klotros b krÄnnu ett par tuktade rosor. Vi kunde gärna fått se både rosorna och smultronschersminerna blomma fritt och ge oss något vackert att se och känna doften av. Vem gillar den här sortens växtarrangemang?

Skrivet av: brittakarolina | 21 juni 2014

Mopedvandring

Lasse och Magdalena kr

Nu är Lasse ute på ”egna hjul”, han har fått ”körkort” för trehjulingen av arbetsterapeuten Magdalena och vi kan börja dra kring på gångvägar i Väsby och in på alla ställen där det är möjligt.

Ekarna utmed Väsbyån kr

Första turen gick söderut längs Väsbyån i hyggligt midsommarväder och medvind och här fick vi en överraskande upplevelse. Nämen titta !!  Å-kanten var på vissa ställen rensad och det höga gräset med annat i var klippt i en meter breda remsor på var sida om vägen, marken kring  den märkliga raden av gamla ekar var frilagd och även Nordells plastskulptur i sin lergrop hade blivit fri från det meterhöga ogräset.

Nyponros e kr

I snåret på andra sidan om ekarna blommar nyponrosorna, inte två lika ens på samma buske.

Moder jord kr

Den vilande ”Moder Jord” som vanligen inte kan skönjas under högt gräs var renklippt och man kan se att hon vilar på sidan. Namnskyltar på de offentliga konstverken (i hela Väsby), även om de inte tillkommit under rådande regim, skulle sitta bra och kännas kultiverat.

Midsommarpromenad kr

Marabou, som började i bästa trädgårdsanläggarstil en gång, har bytt ägare  ett par gånger och nu klipper man bara gräsmattor på stora områden och håller rent men inget mer.  Några kråkor, alla lika stora, visade sig vara föräldrar och barn, varav barnen ännu gapade efter mat.

Hungrig kråkunge kr

De klippta gräskanterna gjorde oss faktiskt glada, vi mötte bara en joggare på hela rundan, men han sprang i den klippta gräsranden och såg väldigt nöjd ut.

Klippt och städat kr

Mopeden funkar fint, vi har nu fått ombytta roller, förr inväntade jag Lasse och i kallt väder fick jag inte upp värmen, men nu är det han som får invänta mej och lite småspringande blir jag tillräckligt varm.

Väl hemma efter rundan möts vi av den härliga doften från midsommarblommande pioner från våra rara grannar.

Midsommarblomster kr

 

 

 

 

 

 

Skrivet av: brittakarolina | 19 juni 2014

Midsommar 2014

 

Nyponros krIdag får jag försöka hitta något färggladare att lägga ut än gårdagens stenöken. Tog en tur i regnet åt Sättrahållet för att se om det blommade något i dikena, så det kunde räcka till en liten midsommarkrans. Det var ovanligt grönt och fritt från blommor, många hade slutit sig i regnet och någon krans blev det inte. Det som lyste upp var alla blommande törnrosor, alla olika skära och en del nästan vita och Almqvists ande svävade över området med många kända namn från hans berättelser. Digitalis kr

Så här kan det bli i en balkonglåda om man glömmer bort den och bara låter den vara. Gräslöken blev kvar sen förra året och hur Fingerborgsblomman hittat dit vet ingen.

Midsommar kr

I stället för Midsommarkrans. En trevlig Midsommar med många ljusa nätter önskar jag alla som råkar titta in på bloggen.

Skrivet av: brittakarolina | 18 juni 2014

”Torget” – rivningstomten där Vilundagymnasiet låg.

Rivningstomten vem frågar kr

Hur blev det sedan?

Förra året var jag störd av hur man hanterade rivningstomten efter Vilundagymnasiet. Den är ju närmaste granne med Väsby Centrum och läget kräver nästan att man tänker till lite extra för att den kommande bebyggelsen ska bli bra.

Medan man väntar på att idéerna ska rinna till har man försökt få det att se ut som om man vill ge oss en nöjespark med diverse grunkor utplacerade, som vi nöjestörstande Väsbybor skulle trängas kring. Parkour-banan, högtidligt invigd för ett år sedan och som ungdomarna demokratiskt fått bestämma var ingen synlig succe.

Rivningstomten parkourrester

Det finns en hel del som är bra i kommunen och blompottorna kring Centrum är fyllda av växter med glödande färg men det går inte blunda för rivningstomtens öde. Några av tallplantorna i sina askar har överlevt vintern, men annars är här heldött. De enfaldiga plakaten är kvar, tidningar och plastpåsar dansar runt på de krossade tegel- och betongresterna.

Rivningstomten underlaget för människor och djur att gå på kr

Det här är underlaget för människor och djur att gå på.

Theselius eremitkoja är flyttad men kullen den stod på, överväxt med präktigt ogräs, är kvar. Parkourbanan verkar ha krympt och skeletten efter belysningsprojektet är lika ödsliga nu som när de invigdes med hjälp av Annie Lööf. Förra årets gräsmattor och patetiska planteringar klarade inte vintern och används nu som parkeringsplats.

Rivningstomten här låg Theselius eremithydda

Theselius kulle.

Rivningstomten belysningsuppvisningen kr

Rivningstomten gräsmatta och stadsplantering kr

Gräsmatta och planteringar

Rivningstomten parkeringsplats kr

Något pågår faktiskt, man gräver med maskin i den gigantiska sandlådan.

Rivningstomten sandlådan kr

Någon gång i våras kom lokalbladet med nyheten att man bestämt sig för vilken bebyggelse det skulle bli på den öde tomten, Centrumnära radhus. Sen var man inte klar över om det skulle vara hyresrätt eller bostadsrätt och inget mer har läckt ut om ”idéskissen”.

 

 

 

Skrivet av: brittakarolina | 16 juni 2014

Hämpling

Bland alla de småfåglar som rörde sej i gräset och träden kring oss på Gotland och som vi inte har namnen på, så var det ett par som skiljde ut sig för att de hade färg, åtminstone hannen. Fågelboken hade jag åkt ifrån men nu har jag letat upp vad de kan heta.

Fågel 3

En lysande röd liten mössa på huvudet och vita duniga strumpor på benen, syns inte på bilden,  knallbrun på ryggen och rosabrun på magen. Honan var inte lika grann men de höll ihop tätt med varandra. Hämpling har jag fått det till och de bidrog till den ljuvliga fågelkören. Carduelis cannabina heter den på latin och varför undrar jag. Äter den gärna hampfrön eller håller den gärna till i hampodlingar, de finns ju inte längre, förr odlades mycket hampa till rep.

Fågel 2

Här syns en del av dun-strumpan eller är det dun-byxa, av bilderna på nätet finns ingen med duniga ben.

Fågel 6

Fru hämpling

Skrivet av: brittakarolina | 15 juni 2014

Nytt nytt nytt

För en vecka sedan satt vi bland fåglarna på södra Gotland och det digitala livet gjorde att vi inte var helt avskurna från världen i övrigt. Det instoppade mobila bredbandet funkade bra om nätterna men själva datorn förde oväsen och bar sig illa åt och skulle bytas ut, kameran gjorde vad den kunde och Lasse hade fått en Iphone, som bekräftade att han och jag hade närmat oss gränsen för vad en gamling kan (vill) lära sig.

Vi for ifrån den paradisiska tillvaron på ön och hem till det bullrande livet och deltog sedan i firandet av Erik, nybliven student, bara det att det lilla vackra glada barnet nu är 1.94 lång och jag når honom till en nedre skjortknapp, när jag kramar honom, är förunderligt och härligt glädjande. Det är nog det roligaste med  barnbarnen vi begåvats med, att få uppleva att de inte längre är små utan lika långa eller längre än vi (på ett ungefär) och att de talar med egna röster.

Niklas bild av Erik 11 juni 2014

Niklas bild av Erik utanför katedralskolan i Uppsala, kring honom är Malin, Anna-Karin, faster och mormor.

Då jag lyfte kameran för att fotografera Erik blev det inget, kameran hade hamnat i kläm och plåtbitarna framför linsen föll isär. Hm.

Tidigare den dagen hade Sodexo levererat en trehjuling till Lasse, den står nu i arbetsrummet och en bruksanvisning behöver läsas in. Dagen efter kom Magdalena som ska utfärda ”körkort” och vi for ut i Väsby Centrum för att känna vad som är möjligt och inte. Att rulla in på Apoteket gick bra, hissen upp till Kjell & co och in där funkade fint, ska vi pröva Handelsbankens sluss också, man får inte tänka för länge bara. Alla med trehjuling eller någon skavank hejade på Magdalena.

Sen blev det dags att ta itu med min nya dator, nytt program, nya uppställningar, nytt nytt nytt. Vad gör jag med det – och – det  och allt det gamla?

Kameran då – ännu ett ställningstagande, ett litet lyft vore kanske trevligt men en systemkamera där man ska byta objektiv och bära tunga väskor, det är nog uteslutet för all framtid för mej, alltså blir det en ny coolpix. Gösta som för några år sedan arbetade för NIKON passerade just Stockholm och en fråga om han kunde fixa lite rabatt  på en coolpix resulterade i att jag hade en i knäet i går eftermiddag. Åh vad det var roligt, den var större än på bilden men påminde något om att hålla i ”stupröret” = en Canon Epoca för många många år sedan och det var en trevlig känsla.

Göstas bild på Britta

Göstas bild på Britta med nya kameran, han kallar den ”true love”.

Skallen sprängs nu av ännu en bruksanvisning, hoppas jag fixar den och det är otroligt vad man ändå kan få vara med om.

 

 

Skrivet av: brittakarolina | 12 juni 2014

Kamerans sista dag

Oxlarna c krVi har återvänt till fastlandet och kvällen innan vi for tog jag en runda kring huset. Det blåste och oxlarna vände upp den vitaktiga sidan av bladen.

Brudbröd a krBrudbrödet blommar, nu är det riktig sommar.  Om man går nära så ser man hur lika växterna i rosfamiljen är uppbyggda, dvs slån, körsbär, rönn, oxel och hagtorn osv . Hagtornen har just slagit ut och är nästan kritvita medan oxeln drar lite åt gulaktigt. Har undrat varför ingen skrivit in oxelns blommor i något poem, rönnen finns ju men om man sen drar ett djupt doftandetag av oxelblom, tar man nästan ett steg bakåt, den luktar mer än fotsvett, kan det bidra till att den inte är besjungen?

Hagtorn kr

Hagtorn

Oxelblom kr

Oxel

Nattglim f kr

Nattglim kr

Nattglimen var med förra året och Karlfeldts lovsång till sommarnatten ekar, i år får blommorna  visa baksidan, då blir det inga reflexer.

Fältsippans frön kr

Det här är den nästan osynliga fältsippans triumf, fröställningen, då rätar den sig och sträcker fjäderpenslarna upp i luften och  i sandåkern vid solnedgången lyser fältsipporna i motljus som tomtebloss.

Det här blev mina sista bilder med den lilla Nikon coolpixen, den har varit riktigt trogen i många år. Vi fick bråttom med nedpackningen och jag sprang ifrån fodralet och något klämde sedan sönder slutaren på vägen hem. Då jag hörde mej för om lagning fick jag veta att man lagar inte kompaktkameror, så nu får jag tänka till ordentligt. Det kan n0g ta en tid.

« Newer Posts - Older Posts »

Kategorier